facebooktwittermail

Lumpning kan löna sig

Genom att lumpa och lämna kvar stumpar på hygget kan en kunnig entreprenör höja virkesvärdet väsentligt för markägaren. På stocknivå kan det skilja flera hundra kronor kubiken.

HYLTE ATL
- Jag har ju sett hur det ligger bitar på marken och tänkt: vad i jösse namn ligger den där för?

Skogsägaren Sven Svensson går och förröjer i sin skog utanför Kinnared, och har undrat varför entreprenören Paul Hedenberg lämnar kvar stora stumpar på hygget.

Såga bort felet


Den nya timmerklassningen är känslig för kvalitetsfel, och gör att stocken lätt klassas ned och felen hänger med in till sågverket.

Genom att såga bort felet, lumpa 30, 60 eller till och med 120 centimeter, kan stocken klara sig som timmer i stället för att apteras som massaved. Och trots att ämnet stympats och innehåller mindre volym är stocken ändå mer värd.

- Jag vill att folk ska få upp ögonen för det här med lumpning och att markägarna får lite insikt så att det inte blir irritation när de kommer på sina avverkningar och ser att det ligger stumpar på marken, säger Paul Hedenberg, som menar att skogsägaren kan tjäna pengar på att du lämnar kvar virke på hygget.
- Ja, stora pengar.

Hur vanligt är det att entreprenörer lumpar?


- Jag vet inte hur vanligt det är, men känslan jag har är att det inte alls är vanligt. Man våldför sig på timmerskogen och hugger för mycket massaved av timret. Har man en krök, rötfläck eller ett kvalitetsfel då ska man som skördarförare försöka lumpa.

Apteringskonsulten Lennart Bertilsson har räknat ut vilka virkesvärden som går att rädda genom lumpning. Sett till en hel avverkning är vinsten cirka tre kronor kubikmetern.

100-400 kronor mer


Att rädda en enskild stock från massaved till sågtimmer genom lumpning av kan ge mellan 100 och 400 kronor kubiken mer betalt. Om fler skördarförare ska börja lumpa behövs kanske att betalningen görs om.
Eftersom entreprenören bara får betalt för de kubikmeter som lämnar skogen, finns i dag inget riktigt incitament för skördarföraren att lumpa, och öka virkesvärdet.

- Man får inget betalt för den volymen som ligger på backen, men den måste också ersättas på något sätt, säger Lennart Bertilsson.

- Senaste klassningsförändringen är helt fokuserad på bulk i stället för kvalitet. Det främjar industrin, men inte markägaren, säger Paul Hedenberg.Torbjörn Esping