facebooktwittermail

Mer jobb men lugnare miljö om kycklingar kläcks på gården

Att kycklingar kläcks på kläckeri och därefter transporteras till gård är det vanligaste tillvägagångssättet i Sverige. Men så är det inte överallt. I Nederländerna har man tagit fram ett koncept som gör att kycklingarna kläcks på gården i miljön där de senare ska växa upp, skriver forskaren.

Hej!

Som kycklingproducent har jag ibland funderat på varför kycklingarna inte transporteras från kläckeriet i sina ägg strax innan kläckning i stället för som kycklingar precis efter kläckning, finns den någon forskning på vilka för- och nackdelar man kan tänka sig med de olika alternativen? 

Kerstin

Hej Kerstin!

Intressant fråga! Vi vände oss till Helena Wall på SLU som forskar på matfågel för att se om hon kunde reda ut frågan. Helena Wall är aktuell med forskningsprojektet Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling. Hon svarar så här:

”Kläckning av kycklingar på gård är ett koncept som utvecklats i Nederländerna. Det förekommer i begränsad omfattning i Sverige på gårdar som föder upp ekologiska slaktkycklingar. Kläckning på gård innebär att äggen ruvas som vanligt på ett kläckeri. När det omkring dygn 18 är dags att flytta över äggen från ruvaren till kläckaren, transporteras äggen i stället till kycklinggården för att kläckas där under kommande dygn. På gården kläcks kycklingarna i den miljö som de senare ska växa upp i. Det finns lite olika praktiska lösningar för hanteringen på gården, allt ifrån att äggen helt enkelt placeras på ströbädden till investering i tekniska lösningar som gör hanteringen på gården mindre arbetskrävande. De mer avancerade koncept som tagits fram i Nederländerna kan vara svåra att tillämpa i Sverige i dagsläget, eftersom det kräver att även kläckerierna investerar i anpassad utrustning.

Oavsett om kycklingarna kläcks i en kläckmaskin eller på gården så kommer kläckningen att pågå under mer än ett dygn. Det innebär att de kycklingar som kläckts tidigt helt enkelt får vänta i kläckaren tills övriga kläckts. Hur lång tid det tar varierar. När kläckaren öppnas ska kycklingarna skiljas från skalresterna och gå igenom en kvalitetskontroll där de som är svaga eller har någon missbildning sorteras bort. Kycklingarna placeras sedan i rena transportlådor och körs med lastbil till kycklinggården. Kläckintervallets längd, hantering och transport innebär att framför allt de tidigt kläckta kycklingarna får vänta en avsevärd tid innan de kan börja äta och dricka på kycklinggården. Innan kycklingen kläcks dras det som är kvar av äggets gula in i kycklingens buk innan naveln sluts. Denna gulesäck förser kycklingen med näring de första dygnen. Det finns dock flera forskningsstudier som visat att en tidig tillgång till foder kan bidra till att kycklingens immunfunktion utvecklas snabbare.

Andra faktorer som lyfts fram som fördelar med kläckning på gård är att kycklingen kläcks i en lugnare miljö med mindre buller och damm, och att kycklingen inte behöver hanteras. Samtidigt kräver kläckning på gård en större arbetsinsats från kycklinguppfödaren. Det blir även uppfödaren som får ansvara för att kycklingar som inte har förutsättningar att utvecklas normalt avlivas. En fråga som ibland kommer upp är också vem som bär ansvaret för om kläckningen går sämre än förväntat – är det kläckeriet som levererat äggen eller uppfödaren som skött kläckningen?”

Mattias Norrby

Forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning

Ställ din fråga till våra experter!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Elenore Wallin och Anna Törnfelt, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland respektive Gotland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: Ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: Skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: Juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: Lantbruksfragan@atl.nu

LÄS MER:

Här hittar du alla frågor under avdelningen Fråga experten