IVL, Svenska Miljöinstitutet, har jämfört vilka åtgärder som föreslås för EU:s vattendirektiv för att minska övergödningen.
Vattenvårdsrådgivning på gårdsnivå och frivilliga åtgärder kopplade till miljöstöd är vanligare som styrmedel i andra länder jämfört med i det svenska förslaget till åtgärder, enligt
rapporten.
Fokus fosfor kontra kväve
Av de undersökta länderna* konstaterar rapportförfattarna att grundläggande åtgärder kopplade till nitratdirektivet är centrala i alla länder. I de flesta underlagen nämns specifika åtgärder som kantzoner och förbättrad gödselmedelshantering som viktiga åtgärder. I Tyskland och Danmark är fokus främst på åtgärderna på kväveläckage, medan man i Sverige har fokus på fosfor. Finland, England och till viss del Tyskland har större fokus på gårdsspecifik rådgivning och frivilliga åtgärder kopplade till miljöstöd än i Sverige. Tyskland och England har nationella åtgärder, relativt generella, som sedan anpassas lokalt. I Danmark föreslås ett fåtal mer generella åtgärder, men en ny reglering med specifika åtgärder ska införas.
"Markägare får betala"
"Det finns en oro i lantbruket att det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv kommer att medföra oproportionerligt stora kostnader för ibland små eller inga utsläppsminskningar. Det innebär att markägare och brukare får betala för Sveriges gemensamma skydd av vatten", säger LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson i en kommentar till rapporten.LRF anser att man når längre med "frivillighet och kunskap" än med lagstiftning.Branschorganisationen ser en risk att Sverige förlorar ytterligare livsmedelsproduktion med lagstiftning.Landets fem vattendelegationer fattar i december beslut om åtgärdsprogram för det svenska Vattendirektivet.
Fotnot. Länderna som jämförts med Sverige är Finland, Danmark, England och Tyskland.