facebooktwittermail

LRF protesterar mot griskalkyl

Anmärkningsvärt. Så beskriver LRF:s förbundsordförande Lars-Göran Pettersson Jordbruksverkets sätt att beräkna grisböndernas kostnader för det svenska djurskyddet.

- Jordbruksverket tycks ta för givet att de strängare djurskyddsreglerna också medför intäkter för bonden, utan att ha gjort beräkningar som kan visa detta. Det är anmärkningsvärt, säger han i en kommentar.

Tio procent dyrare


Jordbruksverket slår i en ny rapport fast att den svenska djurskyddslagstiftningen medför betydande merkostnader för Sveriges grisbönder. Myndigheten anser dock att uppfödarna överdriver kostnaderna.

Jordbruksverkets rapport visar att den svenska djurskyddslagen medför fördyringar av byggnader och kapital som gör det svenska grisköttet drygt tio procent dyrare än i andra EU-länder.

"Myndigheten har däremot inte gjort några beräkningar på vad de svenska djurskyddsreglerna får för ekonomiska konsekvenser inom andra områden. Men trots det hävdar Jordbruksverket att reglerna också ger ökade intäkter", skriver LRF i ett pressmeddelande.

- Den svenska grisproduktionen har minskat med 25 procent sedan EU-inträdet och minskningen fortsätter i snabb takt. Det beror inte på att svenska folket äter mindre griskött, utan på att vi idag inte kan konkurrera med billigt importkött från länder med andra djurskyddsregler, säger Lars-Göran Pettersson.

Kräver flera åtgärder


Enligt LRF kan ingen enskild åtgärd sätta fart på den svenska grisproduktionen. Organisationen föreslår däremot en rad åtgärder som tillsammans skulle kunna vända den negativa utvecklingen.

- Ökad kunskap och kravställande vid den offentliga upphandlingen av mat skulle göra stor skillnad. Dessutom bör Sverige ta tillvara möjligheten att genom EU:s jordbrukspolitik ersätta Sveriges bönder för de merkostnader som det högre djurskyddet ger, säger Lars-Göran Pettersson.

LRF anser också att livsmedelsindustrin och handeln, i väntan på att ursprungsmärkning blir obligatorisk på allt kött, inför en frivillig märkning på såväl köttråvaror som charkprodukter.

- En stor del av det importerade grisköttet används till förädlade livsmedel som smörgåspålägg och färdigmat, där det idag ofta är omöjligt att se varifrån köttet kommer, säger Lars-Göran Pettersson. ATL.nu