Martin Hammar

Paul Christensson, LRF Skogsägarnas ordförande. 

large_20190904_163317.jpg

medium_20190904_163317.jpg

small_20190904_163317.jpg

thumbnail_20190904_163317.jpg

20190904_163317.jpg

Åtta av tio skogsägare som deltagit i en undersökning genomförd av LRF Skogsägarna är positiva till att utveckla och bevara naturvärden i sin skog med ett system byggt på frivillighet.&nbsp;

Med avstamp i det resultatet föreslår nu LRF en ny skyddsmodell för skogen.– Vårt system bygger på ett samspel mellan markägarna och staten. En viktig del i vårt tänk är att man ska jobba med skogsägarna i stället för emot dem, säger Paul Christensson, LRF Skogsägarnas ordförande.&nbsp;LRF:s förslag har stora likheter med Nya Komet-programmet som dömdes ut av Riksrevisionen 2018. Slutsatsen då var att programmet inte är tillräckligt kostnadseffektivt, utan ger låga naturvärden till en hög kostnad.&nbsp;Vad skiljer er modell från Nya Komet-programmet?– Vår modell är ett mer komplett program med fler verktyg för flexibla formella skydd. Vårt förslag innehåller också omvänd budgivning som redskap, vilket vi tidigare inte prövat i Sverige. Staten skulle då kunna definiera i vilka naturtyper och områden man vill skapa formella skydd, sedan kan markägarna själva anmäla intresse och till vilka villkor. Detta finns i bland annat i Danmark.Uthållighet är en viktig nyckelfaktor för att få resultat, betonar Paul Christensson och fortsätter:– Det tog lång tid att implementera ett frivilligt skydd av skog i Norge. Men nu ser vi att det norska programmet är en stor framgång.&nbsp;

<h3>De tre vikigaste delarna i LRF:s förslag:</h3>Frivillighet ska vara utgångspunkten vid skydd av natur.&nbsp;Kan tydliggöras&nbsp;antingen i lagstiftning&nbsp;eller i myndighetsinstruktioner. Formellt skydd av skog, såsom etablering av naturreservat,&nbsp;ska alltid bygga på markägarens medverkan,&nbsp;utom i väldigt exceptionella fall.&nbsp;&nbsp;Prioritera skogsägares egna initiativ. De skogsägare som själva föreslår att deras skog ska omfattas av naturvårdsavtal eller annat formellt skydd, när dessa lever upp till kraven på höga naturvärden, bör prioriteras före myndigheters initiativ.Erbjud en verktygslåda med olika skyddsformer. Då kan skyddsformen anpassas efter markägarens önskemål&nbsp;och den berörda miljön.&nbsp;

<h2>Flexibla avtalslösningar</h2>LRF menar att deras nya modell bejakar de naturförändringar som sker i skogen.– Vi vill se flexiblare naturvårdsavtal. De avtalsinstrument som används i dag generar för lite pengar till skogsägarna och är ogynnsamt eftersom de får allting som en engångssumma. Detta får katastrofala konsekvenser rent skattemässigt. De nuvarande avtalen är dessutom alldeles för långa. Vilket gör att man som skogsägare uppfattar det som att man inte har kvar bestämmanderätten över sin egen skog, säger Paul Christensson.&nbsp;

large_Avverkning 2.jpg

medium_Avverkning 2.jpg

small_Avverkning 2.jpg

thumbnail_Avverkning 2.jpg

Avverkning 2.jpg

LRF:s målsättning är att regeringen ska ta med det nya förslaget i den kommande skogspropositionen.&nbsp;– Utifrån vad de olika riksdagspartierna tycker i dagsläget så bedömer vi chanserna som hyggliga, säger Paul Christensson.&nbsp;Hur stor areal tror LRF att skogsägarna är villiga att avstå om det är frivilligt?– Det kan jag inte ge någon prognos på. I slutändan är det här en budgetfråga för staten. Vi tror att avtalslösningarna blir billigare för staten om de är flexibla.&nbsp;

Skyddad skog i Östergötland. Naturreservat. 

large_strussjon-foto-Jens-johanne.jpg

medium_strussjon-foto-Jens-johanne.jpg

small_strussjon-foto-Jens-johanne.jpg

thumbnail_strussjon-foto-Jens-johanne.jpg

strussjon-foto-Jens-johanne.jpg

Kommer naturvärdet på skogen att påverka ersättningen till skogsägaren?&nbsp;– Frivilliga avtal innebär att det görs olika bedömningar utifrån varje markägares situation och det kan vi inte ha några synpunkter på. Men det finns ett rättesnöre i form av ersättningssystem om man tittar på intrångsersättningen. Där är det expropriationslagstiftningen som styr.&nbsp;I dag är det ju stora skillnader i virkespriser, exempelvis är priserna högre i södra Sverige. Tror ni att det kan återspeglas i den ersättning som ni föreslår?&nbsp;– Det gör det redan i dag när det gäller hektar, så det lär det nog göra.&nbsp;Med hur mycket skulle den årliga avverkningsvolymen minska med bedömer ni?– Det kan vi inte bedöma. Vi har inte gjort sådana beräkningar.

<h3>Nya Komet-programmet</h3>Nya Komet-programmet infördes 2015 för skydd av skog och är en fortsättning på Kometprogrammet som pågick mellan 2010 till 2014. Programmet innebär att skogsägare själva väljer ut och föreslår skogsområden med höga naturvärden att bevara och får ersättning för det. 2018 kom Riksrevisionen fram till att satsningen borde ses över eftersom den, enligt myndigheten, ”med nuvarande konstruktion saknar förutsättningar för att vara kostnadseffektiv”.

<h3>Omvänd budgivning</h3>Skogsägare inventerar naturvärden på sin egen mark och erbjuder ett pris för naturvårdande insatser via en öppen plattform. Syftet är att engagera markägare och hitta kostnadseffektiva sätt att värna den biologiska mångfalden, eftersom olika projekt konkurrerar mot varandra.&nbsp;

<h3>Så fungerar det i Norge</h3>I det norska programmet för avsättningar definierar myndigheterna vilka skogstyper och arealer som bör skyddas, och skogsägarna erbjuder frivilligt mark utifrån de förutsättningarna. Efter en värdering om marken innehåller de naturkvaliteter som är skyddsvärda förhandlas ett avtal fram mellan staten och skogsägaren. Ägaren avstår rätten att bedriva skogsbruk och får ersättning för uteblivna framtida skogsbruksintäkter.

large_sdlnXZX3bqhNw8-nh.jpg

medium_sdlnXZX3bqhNw8-nh.jpg

small_sdlnXZX3bqhNw8-nh.jpg

thumbnail_sdlnXZX3bqhNw8-nh.jpg

sdlnXZX3bqhNw8-nh.jpg

Med ett nytt system för frivilliga avsättningar vill LRF stärka både äganderätten och den biologiska mångfalden i skogen.

Målsättningen är att öka den biologiska mångfalden samtidigt som man stärker äganderätten.

LRF vill se nytt skydd av skogen 

Skog

Förhoppningarna är att öka den biologiska mångfalden och stärka äganderätten.