Birgitta Sennerdal

article_1666616261665.jpeg

large_1666616261665.jpeg

medium_1666616261665.jpeg

1666616261665.jpeg

<p>Exakt hur framtidens skogar ser ut är det ingen som vet. Men i en global studie pekas så kallade hot spots ut, det vill säga områden som förväntas bli extra utsatta de kommande 80 åren.&nbsp;</p>

<p>I Sverige finns inga av dessa områden, men det betyder inte att vi kan slappna av och tro att klimatförändringarna inte påverkar oss och våra skogar, för det gör de. Problemet är bara att det är svårt att säga exakt hur mycket och på vilket sätt. Detta enligt naturgeografiforskaren Thomas Pugh, vid Lunds universitet, som är en av dem som bidragit till studien.</p>

<p>– Det kommer att finnas skog även i framtiden. Men kanske inte den typen av skog vi är vana vid eller har byggt en industri runt. Men om vi kan anpassa oss, kan vi hänga med i förändringarna, säger Thomas Pugh.</p><h2>Verkar för mer löv i skogen</h2><p>Europa har under de senaste åren haft stora problem med torka, insekter och bränder. Skogen påverkas av klimatförändringar och konsekvenserna av dessa. Därför måste skogen både anpassas – och anpassa sig.</p><p>Men det är inte bara klimatförändringarna som förändrar skogarna. Skogspolitikens inriktning och skogsbrukscertifieringar, som bland annat verkar för mer löv i skogen, påverkar också.</p><p>Det till skillnad mot den svenska skogsindustrin som är inriktad på att förädla råvara från tallskog och granskog. Trots mer löv de senaste åren innehåller svenska skogar mer än 80 procent barrskog. Det är förklaringen till att både massabruk och sågverk är så inriktade på att förädla barrträd, enligt Johan Fröbel, chef för teknik och handel vid Svenskt Trä, som är en del av branschorganisationen Skogsindustrierna.</p>

<h2>Lövvirke istället för tall och gran</h2><p>Industrin efterfrågar en mindre mängd lövvirke. Det finns sågverk som sågar lövtimmer, men de är alla betydligt mindre än ett medelstort barrsågverk. Slutprodukterna är möbler och golv, inte konstruktionsvirke.</p><p>Inom massaindustrin används lövmassaved som en del av råvaran på flera bruk. Men det är bara Södras tillverkning av dissolvingmassa i Mörrum, vars slutprodukt blir textil, som enbart har lövmassaved som råvara. Råvaruåtgången är 765 000 – 780 000 fastkubikmeter om året och andelarna är 65 procent björk, 25 procent asp och 10 procent bok. Det låter mycket med 780 000 kubikmeter, men Södras behov av barrmassaved är flera gånger större.</p><p>Även om svensk industri endast förbrukar marginella volymer lövvirke, finns inget hinder för att använda lövvirke till många av de användningsområden som vi idag använder tall och gran.</p>

<h2>Krävs andra kunskaper för sågat lövvirke</h2><p>Johan Fröbel nämner exempelvis Frankrike, där det sågas mycket lövtimmer och att i flera europeiska länder är det vanligt att i vissa delar av limträbalkarna använda bokvirke eftersom bok är hårt och tål högt tryck.</p><p>I Sverige är vi vana vid så kallade C-klasser för hållfasthet för barrvirke. För lövvirke finns motsvarande D-klasser för hållfasthet.</p><p>Men det krävs annan kunskap för att såga lövvirke, jämfört med barrvirke.</p><p>– Det är en kulturgrej, men allt är möjligt. Vi kommer säkert att titta ännu mer på det, för att få ut mer värde av lövskogen, säger Johan Fröbel.</p>

<h2>Vill skapa lövsågskommitté</h2><p>Redan idag arbetar Svenskt Trä för öka värdet på det som tas ut från skogen och har för avsikt att skapa en lövsågskommitté. Men med dagens industristruktur är det lövträ för interiör användning som organisationen har i åtanke.</p><p>– Även om hundra år tror jag gran och fur dominerar i skogen och inom sågverksindustrin. Men om två hundra år vet vi inte hur skogen eller industrin ser ut, säger Johan Fröbel.</p><p>– Skogen kommer att förändras och vi får en skog som passar det nya klimatet.</p>

<h3>Björk största andelen</h3><p>Arealen lövträdsdominerad skog har ökat i Sverige sedan mitten av 1990-talet och idag utgör lövträd 18 procent av det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark. Den största andelen är björk.</p><p><i>Källa: Riksskogstaxeringen</i></p>

<h3>Läs också</h3><p><a href="https://www.atl.nu/hardast-konkurrens-om-virket-i-blekinge"><strong>Hårdast konkurrens om virket i Blekinge</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/anmaler-myndighet-nar-nyckelbiotoper-forsvinner-ur-karttjanst"><strong>Nyckelbiotoper försvinner från Skogsstyrelsens karttjänst</strong></a></p>

<p>Svensk skogsindustri är inriktad på gran och tall. Men framtidens skogar innehåller mer löv. Det ökar kravet på att industrin ställer om för att kunna få ut ett värde ur skogen.</p>

Kravet att ställa om från gran och tall till mer löv ökar på den svenska skogsindustrin.