Ulf Aronsson

Skogsägare borde vara oroade av två skäl. Dels står timret för merparten av rotnettot, långsiktigt stabila köpare är avgörande på sikt. Dels har rotnettot fallit under en längre tid, och priserna på varken massa-, bränsleved eller klentimmer kan vända den trenden.

Sammanställningen ger inte heller något stöd för tesen att störst är bäst, snarare tvärt om, och färre köpare lär inte heller driva upp timmerpriserna.

Lönsamhetssiffrorna visar att det knappast finns utrymme för de timmerprishöjningar skogsägarna vill ha. Det går säkert att göra förbättringar och effektiviseringar hos svenska sågverk, men i en internationell jämförelse står de sig mycket bra redan i dag.

Hur ska då sågverkens lönsamhet öka om inte genom investeringar eller billigare råvara? Återstår försäljningspriset, men eftersom 70 procent av produktionen går på export är det världsmarknaden som styr, och den kan vi inte påverka.

Eller kan vi det? Kan det vara så att vi misslyckats att ta betalt för vår "unika nordiska kvalitet"? Och kanske det också över tid ger effekter på kvaliteten på det virke som levereras från skogen?

Den svenska köttbranschen har de senaste åren visat att det går att ta betalt för kvalitet. På hemmamarknaden konkurrerar inte svenskt kött med pris, konsumenterna söker andra mervärden.

Likadant skulle det kunna vara med trävaror, och kanske måste vi även där börja på hemmaplan? Vad väljer vi själva: Kvistfri kärnfura eller aluminium och PVC i fönstren, matbord i massivt lövträ eller importerad MDF, panel med smala årsringar eller av frodvuxen åkergran?

Att betala för kvalitet är ett val som på sikt påverkar svenska skogsägarnas lönsamhet.

ATL granskar: <a href="http://www.atl.nu/skog/foradling-ger-battre-lonsamhet/">Så ser lönsamheten ut på svenska sågverk</a>

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/har-ar-giganternas-mest-lonsamma-sagverk/">Här är giganternas mest lönsamma sågverk </a>

Bara 16 procent av de sågverk som ATL granskat klarade en långsiktigt hållbar lönsamhetsnivå. Det borde oroa skogsägare, av två skäl, skriver Ulf Aronsson i en kommentar till ATLs granskning.

Bara 16 procent av de sågverk som ATL granskat klarade en långsiktigt hållbar lönsamhetsnivå. Det borde oroa skogsägare, av två skäl, skriver Ulf Aronsson i en kommentar till ATLs granskning.