Hanna Marie Björklund

Att göra ett generationsskifte i ett lantbruksföretag kan vara svårt. Kapitalinsatsen är hög jämfört med den löpande avkastningen.

Fullerö Säteri utanför Västerås är ett av det tiotal återstående fideikommiss i Sverige. Nyligen uppmärksammades dess framtid och generationsskifte stort i både Dagens Nyheter och Expressen.

Fideikommiss är ett kontroversiellt system på många sätt. Beviljas förlängning kan äldsta sonen ärva hela egendomen utan att hans syskon kan kräva sin laglott.

Men dess försvarare argumenterar för att det finns ett värde i att inte splittra egendomarna, med all deras historia och kultur. Det finns få personer som i dag har resurserna att köpa ett slott med tillhörande marker och inventarier, varför arvsfrågan annars blir svår.

Fideikommiss är det få personer som direkt berörs av men det är i förlängningen bara ett extremt exempel på samma fråga som många fler jordbruksföretag än de stora godsen brottas med. Hur säkrar man ett arvskifte som balanserar rättvis tilldelning med att hålla ihop verksamheten?

Svenska lantbruk har ett gemensamt problem. Rätt typ av mark och skog är tillgångar som ökat i värde men den löpande avkastningen från lantbruksföretag har inte följt samma utveckling.

En gård som har funnits i generationer kan vara värd väldigt mycket genom markvärde och kapitalintensiva investeringar som maskiner. Så mycket att det blir svårt för ett av barnen i ägarfamiljen att köpa loss lantbruket och kompensera sina syskon för att sedan kunna driva gården vidare.

Och även om den personen har tillräckliga tillgångar så kommer den löpande avkastningen från företaget ofta inte vara så högt att det kan finansiera insatsen.

Frågan om arvskifte är så pass svårlöst att den har blivit föremål för särskilda projekt och utredningar finansierade av det offentliga. 2017 fick LRF på Gotland EU-pengar för att driva ett projekt om arvsskiften för lantbruk. Det finns förslag på olika särskilda stöd. Statliga lånegarantier för en viss typ av företag eller kanske något riktat bidrag.

Grundproblemet är dock att lantbruk har för låg lönsamhet jämfört med det värde de skapar, att svenska miljö- och djurskyddsregler följs och den kvalitetsnivå som man håller.

Den allmänna frågan om generationsskiften må inte vara lika symbolladdad som den om fideikommissens vara eller icke vara. Men generationsskiften är en stor utmaning för hela lantbruket, inte bara för extremfallen.

Inte heller denna fråga bör dock lösas med stödåtgärder som riskerar att skapa snedvridande incitament utan med att svenska bönder helt enkelt behöver få bättre betalt för vad de producerar. Endast på det sättet kan avkastningen från ett jordbruk på lång sikt bli en mer lönsam affär.

Fideikommiss är ett extremt exempel på samma fråga som många fler jordbruksföretag än de stora godsen brottas med, skriver ATL:s ledarskribent Hanna Marie Björklund.

Fideikommiss är ett extremt exempel på samma fråga som många fler jordbruksföretag än de stora godsen brottas med.

”Lönsamhet är nyckeln till arvskiftet”

Företagande

Fideikommiss är ett extremt exempel på samma fråga som många fler jordbruksföretag än de stora godsen brottas med, skriver ATL:s ledarskribent Hanna Marie Björklund.