”Ljuset släcks i hjärtlandet”
Det är svårt att känna hopp i glesbygd när staten släcker ljuset.
Ledaren ger uttryck för ledarredaktionens uppfattning i en fråga. ATL:s ledarsida är partipolitskt obunden. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
På Trafikverkets huvudkontor är det ljust och fint – även efter kontorstid. Glaspalatset lyser som en ädelsten även mörka vinterkvällar. På parkeringen utanför skingrar gatlamporna vintermörkret – trots att den är tom. Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på den statliga myndigheten, förklarar i Uppdrag granskning att de elektriska ljuskällorna skapar trivsel och trygghet.
Så sant. Men varför kan detsamma inte gälla för barnen i Gårdsryd utanför småländska Nybro?
Där är Trafikverket i färd med att ta bort 16 gatlyktor längst den statliga vägen – trots att det finns en hållplats för ortens skolbarn vid vägen. En hållplats som barnen dessutom behöver gå uppe på vägbanan för att nå – en säkerhetsrisk i sig. Ännu värre blir det när vägen ska vandras i vintermörker.
”Det är tung trafik som kör här och många kör långt över hastighetsbegränsningen. Det här är en säkerhetsfråga”, säger Caroline Johansson som har en son som tar skolbussen.
Att ljuset släcks i Gårdsryd är tyvärr ingen isolerad händelse. Orten är bara en i mängden av orter på svensk landsbygd som inom en snar framtid kan gå samma mörka öde till mötes. Totalt handlar det om mellan 20 000 och 25 000 belysningspunkter som kan komma att släckas.
En annan av dessa orter är jämtländska Rönnöfors i Krokoms kommun, dit Uppdrag granskning också tar oss. Där har Trafikverket fattat beslut om att ta ner de 23 belysningsstolparna genom byn.
Enligt Trafikverket görs en okulär besiktning på plats som vägs samman med stolparnas tekniska livslängd. Men något underlag som visar på att det faktiskt har gjorts någon besiktning på plats kan inte Trafikverket presentera. I beslutet finns bara en bild från Google maps. Inget tyder på att Trafikverket varit i Rönnöfors inför beslutet, menar Uppdrag granskning.
Det skulle inte förvåna. För en av de som bor i Rönnöfors är Tomas Hedin och han råkar vara elektriker. Han menar att stolparna är ”Precis som nya, jättefräscha.” Den här typen av stolpar sitter överallt sedan 70–80-talet. Men när de står så här så håller de hur länge som helst”. Och den ålderdomliga ljusskällan kan med enkelhet bytas ut mot en ny modern led-variant för en femhundralapp per stolpe.
Det stannar dock inte där. När Uppdrag granskning vandrar runt i byn där ett 60-tal personer bor känner ingen ens till att deras gatubelysning är utdömd. För beslutet har inte föregåtts av någon dialog med de boende – trots att den statliga myndigheten håller sig med 12 000 anställda varav dryga 200 (!) av dessa är kommunikatörer.
Direktör Maria Krafft försvarar besluten med att myndigheten har ett ansvar att se till var i hela landet gatubelsyningen gör störst nytta – eftersom det vore orimligt att ha gatubelysning längst alla statliga vägar där någon råkar bo. Men skatt den ska ju alla betala oavsett var man bor – och lustigt nog tenderar skattesatserna vara högst där den offentliga servicen är sämst. Betala mest, få minst är ett dåligt recept för ett samhällskontakt som håller ihop land och stad.
Uppdrag gransknings reportage är utmärkt journalistik. I programmet fick vi möta drabbade bybor, forskare och tjänstemän på Trafikverket. Bara en sak saknades: De högst ansvariga politikerna lyste – talande nog – med sin frånvaro i programmet.
Kristdemokraterna har sedan några år tillbaka profilerat sig som ett landsbygdsparti och Ebba Busch har lovat att stå upp för ”hjärtlandet”. Efter valet fick de förtroendet av regeringsbildaren att ansvara för landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Där huserar bland andra Andreas Carlson (KD) med ansvar för just Trafikverket. Vad har han och KD att säga till de boende i Gårdsryd, Rönnöfors och Albacken och alla andra hundratals byar som kan drabbas?
Redan dagen efter programmet sändes meddelade Trafikverket att nedmonteringen av vägbelysning kommer att pausas – fattas bara annat. Det innebär andrum men är inget löfte om ny inriktning. Infrastrukturminister Andreas Carlson uppger för SVT är det för tidigt att säga om besluten kommer att omprövas och betonar att Trafikverket fortsatt ska följa de kriterier och regler som myndigheten har fastställt.
Det är för svagt. En bra landsbygdspolitik kan inte bara handla om att vägarna ska vara farbara för transporter, att reglerna för skogsbruket är rimliga eller att strandskyddet blivit något mer generöst för de areella näringarna – en bra landsbygdspolitik handlar också om att samhället ska upprätthålla en grundläggande samhällsservice oavsett var man bor.
Släck inte ljuset i hjärtlandet. Låt det i stället fortsätta lysa och ge hopp.