I en stensatt källarlokal i gamla stan i Vilnius står Saulius Fomenko, Ronaldas Gutmanas och Murphy O´Brien och tittar på flaskorna i kyldisken.
Det finns mängder av sorter att välja mellan. Allt kommer från små lokala byggerier.
Levande öl
Saulius läser noga på flaskorna. De fastnar för ett öl från Panevezys med en hampagubbe på etiketten.
– Vi dricker helst levande öl som är hantverksmässigt gjord och inte är pastöriserad, förklarar Saulius.
De delar på en liter och betalar knappt 30 kronor för att dricka den på krogen. Hade de köpt med hem hade den kostat en tjuga.
Dyrare
Det är mer än vad en Carlsbergsägd Svyturys eller Utenos kostar på en vanlig krog.
– Men folk är trötta på öl som inte smakar något, säger kompisen Ronaldas.
Puben säljer inget som inte kommer från bryggerier med litauiska ägare. All mat och allt tilltugg är lika lokalt och traditionellt.
Liknande pubar etableras nu överallt i de större städerna. Pionjär var Vidmantas Laurinavicius, initiativtagare till en lite livligare krog som bara säljer hantverksöl ur tapp. Här finns 16 sorter från tolv tillverkare.
Små leverantörer
– Det gör att vi kan ha riktigt små leverantörer. Det här kommer från Ramuno Cizo som inte brygger mer än två ton i månaden och inte har några anställa. Ett okokt öl som han inte ens buteljerar. Han säljer det bara till ställen som vårt, säger han.
Norra Litauen har sedan urminnes tider en stark tradition av hembryggning. Under Sovjettiden var den förbjuden men pågick ändå. När landet blev självständigt 1991 fick lokala bryggerier tillstånd.
Motreaktion
Själv har Vidmantas Laurinavicius som ölbloggare stor del i den nya trenden. Det är en motreaktion på att stora bolag som danska Carlsberg och Royal Unibrew har köpt upp de fem största bryggerierna.
I början försökte de små på landet konkurrera med pris och alkoholstyrka.
– De som valde den strategin finns inte kvar eller så har de bytt strategi, säger Vidmantas.
Mest fylla i rysk öl
I kategorin mest fylla för pengarna vinner numera rysk och vitrysk öl. Det går hem på landet, men inte bland urbana ungdomar.
– Idag säljer många av våra små leverantörer ingenting i byarna där de finns. Allt går åt i städerna.
De senaste tre åren har de små nästan trefaldigat sin andel av marknaden.
– Då hade vi tre procent av marknaden och de fem stora hade resten. Nu har vi åtta procent av en lika stor totalmarknad, säger Vidmantas Laurinavicius.
Samma leverantörer
Men råvarorna är de samma. Små bryggerier köper humle, jäst och malt från samma leverantörer som de fem stora.
Viking Malt, med Lantmännen som delägare, har en modern anläggning i Panevezys. Tillsammans med konkurrenten Maltosa slukar de allt maltkorn som odlas i landet.
Men det räcker inte.
– Vi måste importera 20 – 30 procent. Det tar vi från Sverige, Finland och Danmark, säger chefen Darius Vilkas.