”Litauen varnar för livsmedelskris”

Den hotande globala matkrisen har tagit sig in i Litauens årliga nationella hotbedömning som görs av säkerhetsdepartementet. Naturligtvis får Ryssland och Rysslands krig mot Ukraina stor uppmärksamhet.

Bland annat bedöms Ryssland ha omkring två år av kapacitet att föra kriget med den här intensiteten. Även Belarus får mycket utrymme, men också Kina, energisäkerhet, underrättelsehot, cyber- och påverkansoperationer. Och så maten.

Litauerna konstaterar att världen står inför en av de värsta livsmedelskriserna de senaste årtiondena. Kombinationen av flera väpnade konflikter, däribland Rysslands angrepp på den viktiga veteexportören Ukraina, Covid-19, klimatförändringarna och politisk instabilitet på många håll spelar in.

Omkring 2,3 miljarder människor lever med livsmedelsosäkerhet, 700-800 miljoner lever på gränsen till svält eller i svält.

I årsrapporten pekar litauerna på att krig runt omkring i världen minskar jordbruks- och betesmarkerna varje år i världen. Konflikter stör eller stoppar helt produktion, förädling, transporter och försäljning. Dessutom har livsmedel blivit ett vapen, hjälpsändningar hamnar i händerna på krigsherrar och diktatorer.

Till det kommer klimatförändringarna som slår allt hårdare, genom torka eller översvämningar. Och svält kan driva på ytterligare flyktingströmmar som i sin tur kan användas som hybridkrigföring.

Utsikterna för det kommande året ser inte bättre ut. Osäkerheten kring förlängningen av det tillfälliga avtalet med Ryssland att ge fartyg med livsmedel fri lejd på Svarta Havet är påtaglig.

Från Alperna kommer oroande rapporter om extremt lite nederbörd efter en extremt varm vinter. Under fjolåret drabbades Italien av extremtorka, värsta på 70 år, och myndigheter utlyste katastroftillstånd längs floden Po. Många oroar sig nu för kommande sommar. I februari låg vattennivån i Po 61 procent lägre än ett normalår.

För svenska konsumenter märks krisen varje dag i handeln med allt dyrare mat. Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdahl har kallat det för värsta häxbrygden där svag svensk krona gör oss extra priskänsliga. Och även om det gör ont i plånboken hos svenska konsumenter så är läget så mycket värre i andra delar av världen med riktig svält.

I Vilnius bedömer man nu alltså läget som så allvarligt att maten flyttat in en nationell hotbedömning i ett av Sveriges grannländer. Våra baltiska grannar har haft en god förmåga att lyfta hot innan de har blivit förstådda och accepterade i Sverige.

Den historiska erfarenheten av att vara liten och bli slukad av diktatorer har gjort litauerna vaksamma på det som sker bakom hörnet, att inte vara beredd på det som kan tänkas dyka upp kan vara förödande.

Så frågan är när ska svensk politik ta det helhetsgreppet för att trygga morgondagens mat? Helst innan tallriken är tom.