Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 27 juli 2018

    Vinterfodret äts upp i slaktkön

    Långa slaktköer är ett allvarligt problem för alla torkdrabbade djurbönder. Så länge djuren står i slaktkö ute på gårdarna äter de av det grovfoder som behövs för att fodra de övriga djuren. Åtgärder för att snabbt öka exporten av svenskt kött skulle korta slaktköerna, spara foder och öka likviditeten, skriver Greger Ekman.

    Det extremt torra vädret har lett till rekordlåga vallskördar. Förstaskörden blev omkring 50-70 procent av normalskörden och andraskörden en tredjedel, enligt Jordbruksverkets beräkningar.

    Betestillväxten är inte bättre. Djuren på bete har behövts stödutfodras sedan flera veckor. Till viss del kan grovfodret i foderstaten ersättas med kraftfoder, men det kommer att ske till betydligt högre kostnader än budgeterat. Ensilering av helsäd och halm kan jämte importerat grovfoder kompensera låga vallskördar, men det är oklart hur långt det räcker. Kostnaderna för inköpt foder lär vara avgörande för beslutet att skicka djur till slakt i förtid. Det finns trots allt en kalkylmässig gräns för foderkostnaden även om foder finns att köpa.

    Många djuruppfödare får därmed bita i det sura äpplet och försöka minska antalet djur. Slakterierna har vittnat om en tilltagande desperation bland djurägare som behöver minska sina besättningar till följd av torkan. Men slakterierna kan inte öka takten på slakten mer än försäljningen eller vad som är tekniskt möjligt.

    Förhoppningen är att en ökad konsumtion av svenskt kött ska kunna korta slaktköerna som i många fall sträcker sig in i nästa år. Frågan är dock vad som händer med kötiden om det visar sig att många djurägare satt sitt hopp till den sista vallskörden och även den blir en katastrof. Det kan inte uteslutas att det kommer en anstormning av nya slaktanmälningar till hösten.

    Även om konsumenternas uppslutning kring svenskt kött under torkan varit god så måste vi fundera över vad som kan göras för att snabbt öka exporten av svenskt kött. Regeringen och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) måste, tillsammans med kött- och charkuteribranschen, vända ut och in på varje möjlighet att öka exporten. Är Kina eller något annat asiatiskt land med stort importbehov intresserade av att köpa mer svenskt kött?

    Potentialen att öka avsättningen för svenskt nötkött i Sverige är stor då endast drygt hälften av konsumtionen idag har svenskt ursprung. Men vi kan inte räkna med att hittills rådande konsumtionsmönster bryts tillräckligt snabbt och i tillräcklig omfattning, trots entusiasmen för svenskt kött. Dessutom riskerar ett snabbt ökat utbud av svenskt kött att på kort sikt pressa ned producentpriserna.

    Det är angeläget att öka köttexporten. Varje dag förbrukar djuren i slaktkön värdefullt vinterfoder, foder som ska räcka ända fram till våren.

    Greger Ekman

    Ledarskribent

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen