Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 14 oktober

    Minska risken för viltolyckor

    Rekordmånga olyckor visar att viltstammarna är för stora, skriver ATL:s ledarskribent Greger Ekman.

    De ökande viltolyckorna i trafiken är ytterligare ett tecken på att viltstammarna är problematiskt stora. Framför allt ökar kollisionerna med dovhjort och vildsvin vilkas växande antal är minst sagt problematiska för lantbruket. Viltstammarna måste hållas på en nivå som både lantbruket och trafiken klarar av.

    Viltolyckor är genuint obehagliga. De resulterar i mycket lidande för djuren, som förhoppningsvis kan förkortas genom fantastiska insatser från landets eftersöks­jägare.

    De leder också till stora kostnader för försäkringsbolag och trafikanter och, i särskilt olyckliga fall, till allvarliga personskador. Samhällets kostnader för viltolyckorna beräknas till någonstans mellan 3 och 4 miljarder kronor per år.

    De senaste tio åren har antalet bilolyckor med vilt ökat med 40 procent, vilket ATL uppmärksammat. Utslaget på ett år sker en viltolycka var åttonde minut. Det är ingen munter utveckling.

    En del kan säkert göras för att minska risken för viltolyckor genom att sätta upp stängsel och anlägga säkra viltövergångar som underlättar viltets naturliga rörelser i landskapet.

    Andra faktorer att påverka är att öka trafikanternas medvetenhet om riskerna som viltet utgör längs vägarna.

    Antalet olyckor är inte bara en funktion av mängden vilt utan hänger också samman med hur mycket trafik det är i ett område. Att höja riskmedvetenheten bland trafikanter kring städer, där trafiken är som mest intensiv, kan vara en bra satsning. I dag finns alla möjligheter att nå ut med information om riskerna för viltolyckor vid olika tidpunkter på dygnet och under olika årstider.

    Trafikverket vittnar om att det är svårt att förutse var, längs vilka vägsträckor, som riskerna är som störst. Detta trots att hälften av olyckorna inträffar längs en tiondel av den totala vägsträckan.

    Det innebär att det inte är så enkelt att, så att säga, bygga bort viltolyckor som man kan tro. Mot den bakgrunden förefaller det kostnadseffektivt att vidta åtgärder för att öka riskmedvetandet hos människorna snarare än att försöka ändra djurens beteende.

    Men det är också viktigt att vidta åtgärder för att minska viltstammarna i stort. Inte bara för att minska mängden viltolyckor och samhällets kostnader för dem. Utan också för att minska lantbrukets kostnader som på sina håll har nått ohållbara nivåer.

    Naturvårdsverkets förslag till nya jakt­tider för bland annat dovhjort kan om de beslutas bidra till att öka möjligheterna att reglera viltstammarna. Vildsvinen kostar jordbruket miljardbelopp totalt och för enskilda lantbrukare kan uppbökade vallar och betade spannmålsgrödor utradera lönsamheten i odlingen. För att minska lantbrukets och samhällets kostnader behöver viltstammarna hållas på en ansvarsfull nivå.LÄS OCKSÅ: Viltolyckorna skenar när stammen ökarLÄS OCKSÅ: Län för län – här sker flest viltolyckor

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen