Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 18 december 2018

    Myndighetskrångel bromsar tillväxten i gröna näringar

    Visst är det viktigt att se över regelverken för företagen - men huvudproblemet i de gröna näringarna är den i grunden låga lönsamheten, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    Tillväxtverket intresserar sig för företagens villkor och har i höst genomfört en enkät riktad till företagen i de gröna näringarna, jordbruk, skogsbruk och fiske. Enkäten riktade sig till företag som omsätter minst 200 000 kronor och är därmed giltig för 50 000 företag. De allra flesta inom jord och skog, fiskeföretagen är få.

    På frågan vad som är de största hindren för att företaget ska växa var problem med lagar och regler det överlägset största. Rekommendationen, uppmaningen till riksdag och regering, från är att utreda hur man kan förenkla för företagen.

    Det är bra, det är också bra att man trycker på inte bara hur regelverk är utformade utan också på hur de tillämpas. Det finns ju många exempel på hur frustrerande denna tillämpning kan vara.

    Andra problem på listan handlar om bristen på lämplig arbetskraft, tillgång till tillräckligt med mark, djur och andra produktionsfaktorer. Märkligt nog har 17 procent problem med bredband. Det borde vara åtgärdat, det är ändå 2018, men ett tecken på att bredbandssatsningen har gått i stå.

    Rapporten ger också en bild av dessa företag och hur de skiljer sig från företag i andra branscher. Framtidstron är något mattare än i andra branscher men det är ingen avgörande skillnad. En fördel för de gröna företagen är att de har lättare att låna pengar än andra branscher. Det kan delvis bero på den basfinansiering som EU-ersättningarna ger jordbruken.

    Det är alltså upplagt för expansion och tillväxt men ändå blir det inte riktigt så. Vi känner ju väl till strukturen. Många enmansföretag, och en hög medelålder hos företagarna. 43 procent är över 60 år, jämfört med ett snitt på 27 procent i andra branscher. Viljan att anställa mer personal är lägre än i andra branscher.

    Vi kan ha ett föryngringsproblem och omvittnat svårt att hitta rätt arbetskraft men får inte framställa oss som en stagnerande och döende bransch. I de större företagen är medelåldern lägre. Allt fler satsar på att utbilda sig till bättre företagsledare. Grunden för expansion är alltså egentligen bra.

    Problem med lagar, regler och myndigheters hantering kan vara en delförklaring till oviljan att växa. Men vi får inte glömma bort den i grunden låga lönsamheten och livsmedelskedjans oförmåga att föra konsumenternas betalningsvilja vidare till gården.

    Bara för att ta ett exempel: Enligt EU-statistiken betalade svenska slakterier i början av december 35 kronor per kilo lammkött till uppfödaren. Motsvarande pris på Irland är 44 kronor, i Tyskland 51 och Frankrike 64. Vad gör vi för fel?

    Ska vi ta tillväxten på allvar måste alla bidra. Regering och riksdag ska göra sitt, företagen utvecklas och livsmedelskedjan ta sitt ansvar hela vägen ut.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen