Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 14 maj

    Vi lever i en spännande tid

    Visst finns det aktörer i livsmedelskedjan som tänker nytt, skriver ATL:s Tord Karlsson.

    Jordbruksverket konstaterade nyligen i sin översyn av livsmedelsstrategin att både primärproduktionen i jordbruket och livsmedelsindustrin hade haft vikande lönsamhet de senaste åren. Man efterlyste mer innovation och utveckling och anklagade aktörerna i livsmedelskedjan för att satsa för lite på det området.

    Det är säkert på många sätt en riktig bild, det rullar på i gamla hjulspår och många företag, både på gårdarna och i industrin, är för små för att orka med att ta risker och göra stora satsningar på förnyelse.

    Men det är också svårt att känna igen sig i beskrivningen när man läser om alla lantbrukare som odlar nya grödor, allt från quinoa till sötpotatis. Så visst finns det experimentlusta och framtidstro.

    Det är också riskfyllt att sitta still. Vi lever i en spännande tid. Matvanorna ändras, både vad vi äter och när och var vi väljer att göra det. Det växande intresset för vegetariska och veganska alternativ öppnar för nya produkter. I dessa tider av skam borde det också bli allt mer skamfyllt att köpa exotiska varor från fjärran länder. Det är bättre att svenska bönder gör exotiska saker.

    Där är Antonia Ax:son Johnsons stiftelse Axfoundations gård Torsåker i Uppland ett exempel på sådan testverksamhet. Förutom att odla sötlupin och andra nästan bortglömda grödor leder man skörden vidare in i testköket för att utveckla färdiga livsmedel som till exempel vegofärs.

    Lantmännen är ett annat företag som har som strategi att täcka hela livsmedelskedjan från jord till bord och satsar på utveckling av såväl grödorna som industrin och tillverkar allt från bröd till vodka. Ett aktuellt exempel på ett för Lantmännen nytt spår är den anläggning för framställning av havreprodukter man nyligen köpt i Östergötland.

    Fabriken tar emot 9 000 ton havre årligen. Det är inte mycket om man ser till hela havreskörden, men det är ett bra exempel på den vidareförädling som till exempel Jordbruksverket efterfrågar. Havre är lättodlad men lågt prissatt. Den borde ha en stor utvecklingspotential när förutom gryntillverkarna även bland andra Oatly och Arla är intresserade. Havre har inte varit prioriterad i växtförädlingen de senaste 100 åren. Med nya tillämpningar finns säkert mycket att göra.

    Axfoundation och Lantmännen har fångat något väsentligt när de omfattar hela kedjan från odling till konsument. Det finns ett intresse av att odla och experimentera, det finns en lust hos konsumenten att prova nytt. Fler borde ägna sig åt att försöka koppla ihop dessa världar.

    Andra företag, till exempel i spannmålshandeln, skulle också kunna satsa på att utveckla nya grödor och nya produkter. Konsumenternas intresse för svenskt och vegetariskt finns här och nu, det gäller att fånga det. Annars får Jordbruksverket rätt.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen