Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 20 oktober

    Stärk markägarens ställning mot gruvbolagen

    Gruvor kan bli aktuella i tätbefolkade odlingsbygder i södra delarna av landet. I Skåne har man försökt stoppa provborrningar efter metallen vanadin. Markägarens ställning bör stärkas mot gruvbolagen och lagstiftningen ses över, skriver ATL:s ledarskribent Edvard Hollertz.

    Världen är mitt i ett tekniksprång. En händelse som blixtbelyser det är att Sverige ska börja skjuta upp satelliter. Nyligen meddelade regeringen en storsatsning på rymdbasen Esrange utanför Kiruna.

    Satsningen är talande på flera sätt. Den visar hur allt fler saker kopplas upp mot satelliter. På vägen och åkern kan självkörande fordon snart vara vardag. Fordon som hellre ska gå på el än fossila drivmedel.

    Trenden i västvärlden är också att allt fler led i teknikutvecklingen ska ske på hemmaplan, som satellituppskjutningar. Vi ska inte vara beroende av auktoritära stater som Kina för att den uppkopplade världen ska fungera. Precis som att vi inte ska förlita oss på andra länder och långväga transporter för att få mat på bordet.

    Den allt starkare idén om en framtida självförsörjning av ny teknik får dock konsekvenser. Särskilt när metallerna till satelliterna och de självkörande bilarna ska hittas så nära som möjligt. EU-kommissionen lanserade för en tid sedan en ambitiös plan för att inom unionen säkra tillgången till de kritiska metaller och mineraler som behövs för att klara teknikskiftet. Beroendet av exempelvis de kinesiska gruvorna ska på det sättet minska.

    Av de 30 material som EU bedömer som kritiska för samhället finns flera i Sverige, däribland sällsynta jordartsmetaller. Det gör det som upplagt för konflikter, eftersom Sverige har en lagstiftning kring gruv-etableringar som inte är anpassad för en värld i snabb omställning där alla jagar jordartsmetaller i väst.

    I dag är lagen utformad efter att stora svenska bolag, eller staten, letar efter mineraler i hyfsat obebyggda trakter och i traditionella gruvbygder. Utgångspunkten verkar närmast vara att marken ägs av staten eller stora bolag. Det gör att markägarens ställning är svag och mineralletarens är stark.

    Den ansvariga myndigheten Bergsstaten får fatta beslut om inmutning utan att markägaren får ge sin syn. Den ena inmutningen efter den andra kan följa på samma fastighet, som blir svår att bruka och utveckla.

    Den här ordningen kanske fungerar om bolag med stark nationell och lokal förankring letar efter mineraler på mager statlig mark. I dag ser det dock inte ut så. Internationella bolag, av olika storlekar och med varierande omsorg om platsen, kan vara de som letar.

    Gruvor kan bli aktuella i tätbefolkade odlingsbygder i södra delarna av landet. På Österlen i Skåne har ett brittiskregistrerat bolag nyligen fått tillstånd att provborra efter metallen vanadin, sedan markägare gått till domstol för att försöka stoppa undersökningarna. I Norra Kärr vid Vätterns strand har under senare år gruvplaner stött på stort motstånd. Det har även visats visst intresse för andra områden, som i Västervik, Vadstena och Motala. Markägarens ställning bör stärkas mot gruvbolagen. Lagstiftningen ses över. Utvinningen av jordartsmetaller måste vara hållbar även i Sverige.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen