Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 18 september

    Välkommet nytänk kring slammet

    Ett slutet kretslopp mellan stad och land måste prioriteras högre, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    Samma vecka som man presenterar nyheten om att man hittat ett ämne i Venus atmosfär som kan tyda på liv på planeten har ATL ett reportage om en ny lösning på den segdragna frågan om att sluta kretsloppet mellan stad och land, att återföra växnäringen.

    Båda nyheterna är omvälvande, var och en på sitt sätt, men vad gäller praktisk betydelse ligger skånsk avloppshantering solklart på första plats.

    När latrintömmarna slutade med sitt slitsamma jobb med att tömma stadens torrdass och vattentoaletterna och avloppsledningarna tog över försvann länken som förde tillbaka näring från livsmedlen till åkrarna. Kretsloppet var brutet.

    Olägenheten med de förorenade sjöarna löstes med reningsverk. Avloppsslammet gav oss chansen att sluta kretsloppet igen men det är bara ungefär en fjärdedel av slammet som sprids på åkrarna. Kvaliteten är inte tillräckligt bra. Även på den del som sprids ifrågasätts om det är tillräckligt fritt från skadliga ämnen.

    Därför är projektet i Oceanhamnen i Helsingborg, som ATL skrev om i tisdags, intressant. Där skiljs toalettavfallet från det övriga avloppet och kan alltså bli till gödsel utan många av det vanliga avloppsslammets problem. Dessutom tas matavfallet om hand.

    Det är en bra och nödvändig ansats för att få en så ren gödsel som möjligt. Dessutom är det intressant med den pelletterade gödseln och att man experimenterar hela vägen ut till användarna, det vill säga lantbrukarna. Det är först om lagring, transport och spridning fungerar och grödan svarar bra på gödslingen som vi har en bra produkt. Alltför ofta glöms användaren bort.

    Ett krux är ekonomin. Gödseln kommer inte att bli billig. Men frågan är hur priset på vanlig gödsel utvecklas när energin blir dyrare och fosfortillgångarna minskar. Det händer inte nu men detta handlar om kommande decennier. Som så ofta hamnar man i slutsatsen att maten måste få kosta mer än den gör i dag.

    Även för byggindustrin ökar kostnaderna om avloppet ska delas upp i flera fraktioner. Med tanke på att branschen är bra på att driva kostnader är det oroväckande.

    Ett rent toalettavfall och pelletterad gödsel löser inte det ofullständiga kretsloppet från de befintliga byggnaderna. Men för nybyggnation borde man kunna ställa hårdare krav på att bygga så att man sluter kretsloppet med jordbruket.

    Byggindustrin kommer inte att göra det frivilligt. Det är också en utmaning för arkitekterna. Om krets­loppet prioriteras högre kan annat undvaras. Det kanske inte behövs löparbana och basketplan på taket eller glasade innergårdar.

    Innan vi sätter människor på Mars eller hittar liv på Venus borde vi ha en kretsloppslösning på plats som återför ren växtnäring till jordbruket. Om det är Helsingborgsmodellen eller något annat vet vi inte. Men det är mycket bra att någon försöker.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen