Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 22 juni 2005

    Vad vill statsministern?

    Vad vill statsminister Göran Persson? Frågan kan ställas inom ett antal politikområden. Ska skatten höjas eller sänkas? Ska företagsamhet gynnas genom till exempel förenklade regler eller ska skatten höjas för att betala för mer AMS-åtgärder? Till listan över osäkerheter kan nu läggas jordbrukspolitiken.
    Trots att EU:s nya jordbrukspolitik har gällt under mindre än ett halvår vill Göran Persson inte betala vad den kostar. Hans nej till EU:s långtidsbudget vid toppmötet motiverar han främst med att jordbruket kostar för mycket. Trots att EU-kommissionen och ordförandelandet Luxemburg i flera omgångar bantat budgeten tycker Göran Persson att jordbruket ska få ännu mindre pengar.
    Sverige är en av de största nettobidragsgivarna till EU. Det beror inte på att svenskarnas inkomster är anmärkningsvärt höga, tvärtom har sju av de gamla EU-länderna högre bruttonationalprodukt per person än Sverige. Den främsta förklaringen är att EU betalar tillbaka lite pengar till Sverige och det beror på att jordbruksnäringen är ganska liten och på att regeringen tidigare försummat att få tillbaka så mycket pengar som möjligt.
    Göran Perssons jordbruksminister säger att hon vill stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och försöka öka återflödet av pengar från EU till jordbruket. Men vad är det värt när hennes chef Göran Persson stoppar budgeten? Sveriges förhandlingsposition i fördelningen av pengarna till miljö- och landsbygdsprogrammet försvagas naturligtvis av Göran Perssons agerande.
    På sikt är det mest alarmerande att Göran Persson vill skrota EU:s gemensamma jordbrukspolitik och låta jordbruket styras av nationell politik. Eftersom jordbruket handlar om så många värden förutom livsmedelsproduktion kommer det under överskådlig framtid att finnas jordbrukspolitik. Om de olika EU-länderna ges möjlighet att med nationella beslut stödja sina jordbruk olika mycket kommer konkurrensvillkoren att bli ännu mer olika. Och av erfarenhet vet vi att svenska socialdemokratiska regeringar inte ser jordbruket som en viktig fråga.
    Göran Persson har genom sitt nej till budgeten bidragit till att fördjupa EU:s kris. För Sveriges bönder är det dåliga nyheter eftersom EU under de senaste tio åren varit den främsta garanten för att konkurrensvillkoren inte ska bli allt för olika.
    LRF ställer i ett öppet brev den här frågan till Göran Persson: "Vad vill Sveriges regering med jordbruks­politiken i Sverige och i EU och hur vill ni säkra det svenska jordbrukets konkurrenskraft nu och i framtiden?" Frågan är i hög grad befogad. Samtidigt vet vi att ett eventuellt svar inte kommer att vara speciellt klargörande. Göran Persson har ovanan att säga olika saker vid olika tillfällen och han säger gärna något som tilltalar den publik han har vid just det tillfället. Även om LRF får ett positivt svar har det inte mycket värde.
    Även inom jordbrukspolitiken blir det allt mer tydligt att regeringen behöver bytas ut. Förhoppningvis hinner den inte göra allt för stor skada innan den byts ut om drygt ett år.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen