Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 13 november 2018

    USA:s bönder i kläm i handelskriget

    Frågan om tullarna i handelskriget är just nu det största problemet för amerikanska bönder, skriver ATL:s ledarskribent Hanna Marie Björklund.

    Efter förra veckans mellanårsval i USA visar mätningar att de amerikanska lantbrukarna brottas med sin vanliga republikanska identitet efter följderna av handelskriget.

    De stora amerikanska jordbruksstaterna i USA, som Texas, Missouri, Iowa, Oklahoma och Kalifornien, är många traditionella republikanska fästen. Det jordbrukande USA har historiskt representerat konservativa värderingar och en motvilja mot höga skatter.

    Republikanerna har också varit de i amerikansk politik som drivit på för frihandel, något som gynnat landets bönder då USA är en av de stora livsmedelsexportörerna i världen.

    Bilden har dock blivit mer komplex på senare år. Republikanerna är de som backat från frihandelsidealet till förmån för skatter och tullar för att skydda den amerikanska krympande industrin.

    Republikanerna har även gjort invandringen till USA till en viktig symbolfråga, de motsätter sig starkt särskilt den illegala invandringen från framför allt Syd- och Mellanamerika.

    Saken är bara den att invandrad arbetskraft, och inte sällan även olaglig sådan, är viktig för jordbruket. Billig arbetskraft från Latinamerika hjälper amerikanska bönder, inom framför allt fruktodling, att hålla kostnaderna för arbetskraft nere och verksamheten lönsam.

    Fortsatta hårda sanktioner mot denna grupp av arbetskraftsinvandrare riskerar att drabba amerikanska bönder som plötsligt står utan tillgång på billig arbetskraft.

    Men frågan om tullarna i handelskriget är just nu ändå det största problemet för amerikanska bönder. Trump och hans administration satte in tullar mot Europa och Kina på bland annat stål, men de länderna slog tillbaka där de visste att det skulle göra som ondast, mot den amerikanska jordbruksexporten. Kinas svar var bland annat att införa hårda strafftullar på amerikanska sojabönor.

    Jämfört med förra året har exporten minskat 94 procent. Det är en hisnande siffra som är svår att bortse från, till och med för en lantbrukare i Mellanvästern med en solid republikansk självbild.

    Trump-administrationen har för att möta detta gått ut med 12 miljarder dollar i stödköp och bidrag, men om handelskriget fortsätter blir det en ohållbar strategi i längden rent ekonomiskt.

    I förra veckan var det mellanårsval. Många av de främsta jordbruksdelstaterna röstade inte om platser i senaten denna gång så det är svårt att dra slutsatser om stämningen utifrån det, men det finns andra tecken.

    En opinionsundersökning visade att 80 procent av de amerikanska bönderna röstade på Trump i presidentvalet, men endast 54 procent säger i dag att de skulle göra det igen. Och störst är stödet bland de unga, bland äldre lantbrukare har det sjunkit så lågt som till 40 procent.

    Republikanerna kommer få se upp om de vill behålla lantbrukarna som en säker väljargrupp för partiet. Den politik man för innebär tydliga försämringar för böndernas förutsättningar att sälja sina varor på en global marknad, och den effekten är så stor att den riskerar att slå ut gamla lojaliteter nästa gång mellanvästern går till valurnorna.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen