Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 22 oktober

    Uppfriskande klarspråk om klimatpåverkan

    Hoppas att många politiker tar till sig IVA:s kartläggning av Sveriges miljöpåverkan, skriver ATL:s ledarskribent Hanna Marie Björklund.

    En ny rapport om jordbrukets miljöpåverkan innehåller en del intressanta analyser såväl som uppfriskande konstateranden som politiker borde ta till sig.

    Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, gör en stor kartläggning av Sveriges miljöpåverkan. Syftet är att undersöka hur stor chans vi egentligen har att nå de mål för utsläpp som regeringen har ställt upp. Planen är ju att Sverige ska vara klimat­neutralt till 2045 och frågan är om det över huvud taget är realistiskt.

    För att undersöka den saken har IVA i över ett års tid belyst område efter område för att se vad chansen är att de kan uppnå sina klimatmål.

    Nu har turen kommit till jordbruket. IVA kommer fram till att svenskt lantbruk klarar sig bra internationellt sett vad gäller miljöpåverkan. Vi har ett modernt och ­effektivt lantbruk som binder mycket kol­dioxid och som ger hög avkastning.

    Redan i dag producerar vår växtodling i Sverige energi och protein till 26 miljoner män­niskor, det vill säga betydligt fler än vad som bor i landet.

    Även djurhållningen är klimateffektiv. Svensk mjölk-, nötkötts- och äggproduktion har bland de lägsta klimatutsläppen inom hela EU, samtidigt som djurskyddet är tämligen gott i jämförelse med många andra länder.

    Rapporten konstaterar att vi är duktiga på att lagra in kol i marken, men att vi kan bli ännu bättre.

    Till 2045 kan inlagringen av kol i jordbruket öka till uppemot 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, främst genom att man låter mer mark vara be­vuxen oftare genom exempelvis ökad ­odling av vall.

    Det finns även potential för mer biomassa: i dag produceras cirka 3 TWh, men det skulle kunna bli upp till 40 TWh år 2050. Här är det bättre system för att exempelvis ta hand om gammal halm och gödsel för att de ska bli till biogas och andra lämpliga biobränslen som behövs.

    Jordbrukets klimatpåverkan kommer främst från djurhållning och den delen av sektorn, exempelvis ger gödsling och idisslare upphov till ­stora utsläpp. Ser man till branschen i stort är det dock fordon, som traktorer, som körs på fossila bränslen som är den främsta utsläppskällan. Detta är faktiskt väldigt positivt, för det är också en enkel sak att angripa.

    Redan i dag finns det alternativ till just diesel, som de flesta jordbruksfordon körs på, som är fossilfria och funkar i samma motorer utan krångel. Att drastiskt sänka miljöpåverkan är alltså inte svårt rent tekniskt.

    Med detta kommer vi in på varför förändringar som dessa inte görs och vad man kan göra politiskt.

    Här ger IVA:s rapport befriande raka svar. För att jordbruket ska få lönsamhet nog att investera i tillgängliga tekniska innovationer för lägre miljöpåverkan föreslår rapporten bland annat att man ska anpassa ­skatterna och villkoren så att de blir samma som i de andra länder vi konkurrerar med. Exempelvis skulle fossilfri diesel kunna bli lika billigt som fossil diesel med skattekorrigeringar.

    Förslagen känns befriande just för att de är tydliga. Vill vi att jordbruket ska bli mer lönsamt och därmed ha råd att göra fler klimat­investeringar? Sänk skattetrycket på produktionen.

    Hoppas att många politiker läser och tar till sig av den analysen.

    Läs också: Ny rapport: Låga klimatutsläpp från svenskt jordbruk

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen