Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 14 september

    Upp till bevis för regeringen i budgeten

    Att som politiker säga att en viss bransch eller en viss fråga är ”viktig” är det enklaste som finns och kostar inget. Det skriver ATL:s ledarskribent Hanna M Björlund, som menar att det fortfarande är upp till bevis för regeringen.

    Regeringen talar gärna om grön omställning efter coronapandemin men än så länge lyser satsningar på gröna näringar med sin frånvaro i höstbudgeten.

    Förra veckan öppnade riksdagen efter sommarledigheten. Det var en ovanlig öppning med färre ledamöter på plats och avstånd i bänkarna.

    Statsminister Stefan Löfven talade främst om coronapandemin och de särskilda utmaningar denna fört med sig men undvek kategoriskt flera viktiga frågor inför höstens politiska arbete.

    Den första stora punkten är höstbudgeten som ska lanseras i sin helhet den 21 september men som i vanlig ordning läcker i omgångar med enskilda satsningar fram till dess. Den stora posten som avslöjats hittills är nästan 20 miljarder kronor i extra tillskott till välfärden.

    Frågor som berör de gröna näringarna är dock än så länge påtagligt frånvarande. Den förmodligen största posten gäller tillskott till ersättningen för jordbruket från EU. EU-bidragen är en viktig del av jordbrukets försörjning och det finns en ständig diskussion om vilken ersättning som ges till vilka länder.

    Under årets budgetförhandlingar i EU lyckades andra länder bättre med att förhandla sig till mer riktade bidrag till jordbruket, något som Sverige inte prioriterade. Det kan innebära att svenska bönder missgynnas jämfört med andra europeiska bönder som får högre ersättning för sitt arbete.

    LRF har kampanjat hårt i frågan under senare delen av sommaren och de menar att regeringen måste tillsätta 500 miljoner per år till svenskt lantbruk om vi inte ska tappa i konkurrenskraft mot övriga EU.

    Man kan definitivt ha åsikter om att EU-bidragen blir en så stor del av jordbrukets ersättning men det är ett faktum att systemet ser ut som de gör. Vi måste förhålla oss till det.

    Än så länge är det ganska tyst från regeringens håll i frågan utöver de vanliga flosklerna om ”hur viktigt lantbruket är för hela landet och för den hållbara omställningen” men det är oroväckande att det här behovet uppstått just ett år då det finns en rad andra utgiftsposter efter pandemin.

    Det behövs mer satsningar på de gröna frågorna, fram till nu har privatpersoner och premie för ombyggnad av bilar till att gå på biodrivmedel varit i fokus. Stödet är relativt litet och kommer först senare.

    Den ändring av bonus-malussystemet och skärpning av reduktionsplikten som nu presenteras i den så kallade gröna återhämtningen är ett steg i rätt riktning. Men fortfarande är många frågor olösta.

    Att som politiker säga att en viss bransch eller en viss fråga är ”viktig” är det enklaste som finns och kostar inget. Det svåra är att sätta en siffra på det. Regeringen har betonat att omställningen efter pandemin ska ”bli hållbar” och att det ska satsas på gröna frågor. Klokt tänkt men orden behöver backas upp med konkreta satsningar på de näringar som faktiskt behövs för att en grön omställning ska bli möjlig. Där är det fortfarande upp till bevis för regeringen.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen