Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 21 september

    Tillsätt en haverikommission för betesskadorna

    Älgförvaltningen behöver en egen haverikommission, som särskilt belyser länsstyrelserna och enskilda tjänstemäns roll, befogenheter och ansvar. De enorma samhällsekonomiska kostnaderna och de enskilda skogsägarnas kostnader för viltbetningen behöver minska snabbt, skriver ATL:s Greger Ekman.

    Totala skador på 20,5 miljarder kronor per år har Södra, i samarbete med skogsbolag och skogsägarföreningar, räknat ut att viltbetet orsakar. Sönderbetade trädstammar växer sämre och har virkesfel som kraftigt sänker förädlingsvärdet.

    För skogsägaren avgörs ekonomin av andelen timmer i en avverkning. Betesskadad skog där innebär att en stor andel av den volym som normalt hade varit timmer blir massaved. En dålig affär för skogsägaren och samhället.

    I rapporten beräknas skadorna, utöver den skadenivå skogsbruket kan acceptera, dessutom leda till tillväxtförluster som motsvarar en inbindning av 12 miljoner ton koldioxid om året – motsvarande cirka 23 procent av Sveriges årliga utsläpp av koldioxid från fossila källor.

    Det är uppenbart att viltstammarna måste hanteras på ett mer samhällsekonomiskt ansvarsfullt sätt. Ökad avskjutning är en lika akut som ofrånkomlig åtgärd. Nästa steg är att ta reda på varför älgförvaltningen inte fungerat.

    Det skulle en haverikommission kunna undersöka. Var sitter problemet? Var sker det effektiva beslutsfattandet? Vilket ansvar tar de olika aktörerna? Det finns massor av frågor att nysta i med avseende på praktiskt resultat. Blev det så som förarbetena till den nya älgförvaltningen förutspådde?

    Riksrevisionen som har till uppgift att granska myndigheterna borde kunna ta itu med länsstyrelsernas roll och särskilt ta reda på hur stora befogenheter enskilda tjänstemän har. Kan de besluta att en förment treårig älgskötselplan bara ska gälla ett år i taget och ålägga älgskötselområden att upprätta nya – trots att älgförvaltningsområdet (nivån över älgskötselområdena) står bakom älgskötselplanen?

    I Gästrikland har, som ATL tidigare rapporterat om, flera skogsbolag och skogsägarorganisationer överklagat en älgförvaltningsplan som länsstyrelsen i Gävleborg har godkänt – med villkoret att avskjutningen sänks. Ett villkor som länsstyrelsen inte kan ställa.

    Mot bakgrund av de skenande kostnaderna för viltbetningen och att älgförvaltningsgruppen, som gör planen, i detta fall är enig om avskjutningen förefaller detta minst sagt märkligt och i behov av närmare utredning. Hur fungerar det i resten av landet?

    Varför denna omfattande älgförvaltningsbyråkrati om länsstyrelser i slutänden styr och ställer lite som de vill? Det finns mycket en haverikommission behöver titta på, en granskning av länsstyrelsernas och enskilda tjänstemäns roll i älgförvaltningen är en bra startpunkt.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen