Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 7 december

    Testa konsumenternas betalningsvilja nu

    Lantbrukarnas höga kostnader måste få genomslag ute i butikerna nu. Stiger de nästa år kan det vara för sent, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    Branschorganisationen Livsmedelsföretagen frågade i oktober hur medlemmarnas kostnader för insatsråvaror har ändrats jämfört med året innan.

    Föga överraskande säger 68 procent av företagen som köper cerealier att man har stora eller mycket stora kostnadsökningar, det vill säga över 10 procent. Förklaringen, att spannmålspriserna har gått upp kraftigt, har inte undgått någon.

    Vad gäller köttråvara är motsvarande notering 33 procent och för mejerivaror har 23 procent en stor kostnadsökning. Betydligt färre företag har märkt av ökade kostnader.

    Men det är ändå ganska många med tanke på att avräkningspriser på kött och mjölkpriset snarare har gått ned än upp jämfört med för ett år sedan. Dyrare import på grund av svag krona eller att man höjer marginalerna någonstans i förädlingsleden måste vara förklaringen.

    Livsmedelsföretagen säger sig behöva höja priserna med 5 procent för att kompensera för kostnadsökningarna. Vissa branscher som köper spannmål behöver höja betydligt mer. Uppmaningen riktas till handelsledet, som i alla fall till och med september inte har höjt priserna nämnvärt.

    Det är bråttom, mycket bråttom, att få fram positiva signaler. Det dyra fodret slår direkt mot lönsamheten på gårdarna. Lantbrukaren räknar om kalkylen och bromsar rekryteringen. Detta slår direkt mot första ledet i kedjan, de som föder upp produktionsdjuren.

    Uppfödare av smågrisar och dikalvar hör till dem som har hamnat i akuta svårigheter. I båda fallen beror det på svaga skördar av eget foder och höga kostnader för inköpt foder samtidigt som kalv- och smågrispriset sjunker.

    Enda sättet att få upp efterfrågan på kalvar och smågrisar är bättre priser på kött som stimulerar efterfrågan. Bästa sättet att öka semineringarna i mjölkproduktionen är tron på ett bättre mjölkpris.

    Sommarens larm om massutslaktning av djur på grund av foderbrist kom på skam. Det löste sig med uppfinningsrikedom, okonventionella lösningar och höjda kostnader.

    Risken är nu stor att utslaktningen kommer smygande efter att lantbrukaren har räknat och gjort en bedömning av framtiden.

    Det är svårt att bedöma var problemet sitter. Trycker Arla, HK Scan, Lantmännen med flera på tillräckligt i förhandlingarna mot handeln? Kan de kapa marginalerna? Har handelsledet inte självförtroende nog att höja priserna mot konsument, trots svenska livsmedels goda rykte?

    Om det finns förståelse för att prisökningar behövs är det angeläget att göra dem nu. Och de måste leta sig tillbaka ända till första ledet, annars kommer det att saknas produktionsdjur.

    Då kan priset stiga men då är det för sent och risken är stor att importen tar tillbaka förlorat utrymme i diskar och på hyllor.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen