Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 7 februari

    Ta bra betalt för vindkraftsmark

    På gott och ont står Sverige inför en gigantisk utbyggnad av vindkraften. Den ökande elförbrukningen lär inom några år leda till att det blir säljarens marknad för upplåtelser av mark till vindkraftverk. Det borde finnas gott om pengar att tjäna för markägare som inte är rädda att ta bra betalt, skriver ATL:s Greger Ekman.

    Elektrifieringen av den svenska ekonomin går framåt med stora steg. En elbil är nog mångas nästa bil och solceller syns på allt fler tak. Inom industrin ersätts fossil energi i snabb takt. Ny teknik gör detta möjligt.

    Men den ökande elförsörjningen kommer att bli en reell utmaning för elsystemet. ­Enligt en sammanställning av olika forskningsrapporter, som Svenskt Näringsliv har gjort, beräknas elförbrukningen öka med hela 60 procent fram till år 2045 – det ­motsvarar produktionen från omkring 14 000 vindkraftverk. År 2018 fanns det, enligt Energimyndighetens statistik, 3 569 vindkraftverk i Sverige.

    Vindkraften kommer inte ensam att lösa elförsörjningen, men den kommer att spela en avgörande roll. El från biobränsleeldade kraftvärmeverk kommer också att vara en viktig del av elförsörjningspusslet. Vindkraft och biobränslen har potential att ge landets lantbrukare extra klirr i kassan.

    Givet det monumentala elbehovet i framtiden finns det ingen anledning att släppa ifrån sig vindkraftsmark för billigt. Vindkraftsexploatörerna bygger vindkraftverk för att tjäna pengar. Markägarna ska ­inte vara blyga att också maximera sin vinst.

    Alla har sina skäl till att ingå ett vindavtal eller stå över. Om extra intäkter till gården hägrar så är det naturligtvis ett skäl att skriva på, även om det kanske finns marginal att förhandla fram en högre ersättning. I praktiken är detta ofta ett förhandlingsspel mellan vindkraftsbolagen och flera markägare i ett projektområde.

    Poängen här är att givet det enorma ­investeringsbehovet av förnybar elproduktion så kommer de bästa vindlägena som ­accepteras av miljöskäl och av de närboende och kommunerna att bebyggas.

    Även om det inte kommer att byggas fyra gånger fler vindkraftverk de närmaste åren än vad vi har i dag så kommer Sverige ­ganska snart att ”fyllas med vindkraftverk”. Det lär i sin tur öka det lokala vindkrafts­motståndet, och vartefter tiden går lär det finnas allt färre lämpliga vindlägen kvar. Om marknadsmekanismerna fungerar ­borde efterfrågan och priset på dessa ­områden komma att öka.

    Landets markägare har inget ansvar för att erbjuda vindlägen och kraftlednings­gator för att möta en ökande efterfrågan på elektricitet. De ska i första hand driva sina ­gårdar affärsmässigt. Om nuvarande ­prognoser håller så lär förnybar elproduktion bli en riktig jackpott för dem som har ­turen att äga bra vindlägen.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen