Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 21 maj

    Ta bensinupproret på allvar

    Bensinupproret har blivit en av landets största gräsrotsrörelser. Dess kritiker må ha rätt i några av sakfrågorna, men attityden i bemötandet är också viktig, skriver ATL:s ledarskribent Hanna Marie Björklund.

    Den som läst en svensk dagstidning den senaste veckan kan inte ha undgått att lägga märke till den just nu största landsbygdsdiskussionen, bensinupproret. Priset på bensin och fossil diesel är rekordhögt i Sverige, båda ligger nu nära 17 kronor litern.

    Det fick ett antal privatpersoner att starta en Facebooksida ”Bensinupproret 2.0” i protest mot främst de höga skatterna på drivmedel i Sverige. Gruppen växte fort och nådde på kort tid omkring 100 000 medlemmar.

    Men det verkliga lyftet kom i samband med en uppmärksammad krönika i Aftonbladet av Malin Wollin. Hon raljerade över att ”vita män” vägrade att sluta köra bensinbilar mitt i klimatkrisen. Hon kommenterade hånfullt att de nu ska ”protestera i västar som de köpt på Biltema”.

    Dessutom avslutades texten med vad som börjar bli en klyscha, ”det är ingen mänsklig rättighet att på bo på landet”. Efter Wollins text, som var tänkt att diskreditera bensinupproret, har gruppen växt till över en halv miljon medlemmar.

    En hånfull krönikör är väl en sak, men den politiska ledningen verkar inte heller förstå det kontroversiella i frågan. Ett flertal miljöpartister, bland andra Isabella Lövin, har konstaterat att det snarare borde vara ännu dyrare att köra bil eller att förbränningsmotorer ska förbjudas helt.

    I den här typen av kontroversiella politiska frågor finns två perspektiv. Det ena rör sakfrågorna. Har det blivit dyrare att köra bil i Sverige? Nja, det beror lite på hur pass bränslesnål bil man har. Är det verkligen skatten som gör svensk bensin så dyr? Visst finns det olika faktorer, som en svag svensk krona, men av ett literpris på 17 kronor är tio kronor skatt och moms.

    Den andra, och kanske viktigaste, sakfrågan är huruvida det är rätt att fossila bränslen måste bli dyrare och fasas ut, och här är svaret förmodligen ja. Klimatförändringar är ett vetenskapligt faktum, de hotar vår livsmiljö, och de påverkas av förbränning av fossila bränslen. På sikt kan vi inte fortsätta använda fossila drivmedel.

    Innebär det då att Wollin och de andra har rätt? Delvis, men här kommer det andra perspektivet på frågan in. Nämligen vilka signaler man sänder ut gällande förståelsen för människors livssituation.

    Fossila drivmedel är inte framtiden, men makthavare kan inte föra fram budskapet om omställning med ”skyll er själva när det bli dyrt” för då försvinner den folkliga legitimiteten. Faktiska utmaningar i folks vardag förtjänar ett mer seriöst svar.

    Om nu vissa åtgärder är nödvändiga på sikt måste man fundera över hur följderna av dessa kan kompenseras på ett rimligt sätt. Makthavare behöver nämligen inte bara ha rätt, de behöver vara empatiska också.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen