Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 10 juni

    Svenskt mjölkpris i Arla är elefanten i rummet

    För 20 år sedan var Arlas mål att växa internationellt. I dag konkurreras svensk mjölk ut, skriver Edvard Hollertz.

    Svensk mjölk konkurreras ut. I åratal har mjölkgårdar slagit igen. Arlas svenska mjölkinvägning har rasat med 10 procent mellan 2015 och 2019. Och över Öresundsbron rullar lastbilar med danska mejeriprodukter i en allt stridare ström. Det var precis så här det inte skulle bli.

    Inför att Öresundsbron skulle invigas år 2000 ställdes Arla inför ett svårt läge. Sverige hade gått med i EU. Livsmedelsmarknaden var gemensam. Och med Öresundsbron skulle det finnas en direktförbindelse från kontinenten till svenska matbutiker. Det fanns en uppenbar risk för att andra länders överproduktion av mjölk skulle försöka avsättas på den svenska marknaden och starta ett priskrig. Det var tvunget att undvikas och bäst vore att på kuppen lyckas med det omvända – att översvämma andra marknader med svensk mjölk.

    För Arla, som är ett bondeägt kooperativ, är målet att skapa värde för ägarna. För 20 år sedan innebar det att expandera internationellt.

    På papperet såg det bra ut. Svensk natur passar för mjölkproduktion. Det fanns en grundmurad förhoppning, inte minst i politiken, om att svenska livsmedel skulle vara eftertraktade i Europa. Redan då kostade det mer att producera mat i Sverige men konsumenterna ansågs beredda att betala ett mervärde.

    Att gå samman med danska mejerijätten MD Foods innebar ett jättekliv ut i världen för Arla. Sedan har expansionen fortsatt. Stordriftsfördelar märks på viktiga områden, som produktutveckling. Nu tar Arla emot mjölk från 10 300 ägare i sju länder.

    Men svenska mervärdena har det inte blivit mycket med. I Arla är principen benhård – ett mjölkpris oavsett land. Och svenska bönder har inte mycket att sätta emot.

    I takt med att svenska mjölkgårdar har slagit igen har den svenska ägarandelen i Arla minskat. Flest ägare finns i Danmark, där produktionen ökar. Arla har således fler ägare med intresse av att avsätta dansk mjölk i Sverige än att försöka öka lönsamheten för svenska mjölkföretag med ett nationellt mjölkpris som fångar mervärden.

    Arla, som onekligen befinner sig i en svår situation, verkar ställa hoppet till att svenska mjölkgårdar ska inspireras av Danmark. Enheterna ska bli större. Kostnaderna minimeras. Men det är svårt när arbetskostnader redan är pressade och maskininvesteringar uppskjutna. Dessutom går inriktningen delvis på tvärs med den politiska idén i Sverige om att lantbruket ska bidra till biologisk mångfald och livsmedelssäkerhet på många platser.

    Frågan om ett svenskt mjölkpris är också känslig. Annars aktiva LRF saknar mandat att driva den och dessutom står det i Arlas senaste årsredovisning att ”Arlas aktiva ägar­intresse ger ett betydande inflytande över LRF”. Återkommande svaga landsbygdsministrar gör att politiken inte heller kan väga upp.

    Ett svenskt mjölkpris i Arla är elefanten i mjölkrummet.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen