Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 6 mars 2018

    Tappa inte den svenska mjölken

    För den svenska djuruppfödningen är Jordbruksverkets senaste statistik både oroande och uppmuntrande. Oroande är att förbrukningen av kött minskar för första gången sedan 1990. Vi har sett det komma, förbrukningen har stagnerat, men nu vänder den nedåt.

    Glädjande är däremot att den svenska uppfödningen växer och importen minskar. På gårdarna har man också sett ljust på framtiden och antalet förprövade stallplatser växer kraftigt både inom nötkött och grisnäringen.

    Avräkningspriserna har sedan 2014 legat betydligt högre än på kontinenten. Svenska mervärden har betalat sig. Visst kan man oroa sig över risken för överetablering och senare prispress men god tillgång på kött ger ändå större möjligheter att utveckla nya produkter och ta ytterligare marknadsandelar.

    Mycket går alltså det svenska jordbrukets väg, men blicken faller också på det som går dåligt.

    Mjölkinvägningen fortsätter att minska. Förprövningen av stallplatser för mjölkkor fortsätter att ligga på en mycket låg nivå. Trots bra mjölkpriser kommer inte investeringslusten.

    Även om antalet dikor ökar är mjölkkorna fortfarande väldigt viktiga även för nötköttsproduktionen. Mjölkgårdarna är också betydelsefulla för sysselsättningen och det omhuldade öppna landskapet.

    Det är en verklighet som inte minst mejeriföretagen har att hantera. Utan mjölk är fina marknadsplaner inte mycket värda.

    I Arla Foods bokslut för 2017 framgår att invägningen minskade mest i Sverige. Det stämmer med den allmänna bilden att svensk mjölkproduktion tappar till konkurrenterna. Även inom Arla.

    Arla gör varje år en riskanalys. I Arlas årsredovisning för 2016 listades bland riskerna för företaget att medlemmar skulle sluta eller gå till konkurrenter och därmed skulle mjölkmängden hotas. Året efter tas den risken inte upp, Brexit och andra marknadsrisker har växt i betydelse.

    Kanske ser Arla med lugn på den totala bilden över alla länder, men glömmer ett Sverige som inte hänger med i utvecklingen. Är det i så fall förenligt med den kooperativa tanken?

    Om företaget börjar bekymra sig om råvarutillgången från sin nordliga provins finns mycket att diskutera. Det gemensamma Arlapriset är säkert ett ämne. Förmågan att ta ut ett merpris har ju varit köttsektorns räddning.

    Nu sjunker mjölkpriserna. Tiden för återhämtning med hyfsade mjölkpriser blev kort, ännu kortare än den förra ”högkonjunkturen”.

    Med minskande mjölkvolymer och svag investeringslust blir mjölksektorn även politikernas ansvar. Det går inte att med stöd i framgången för köttet skryta över svenskt lantbruk och glömma mjölkgårdarna.

    Såväl bransch som myndigheter och politiker har anledning att ta mjölken på allvar – innan krisen kommer.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen