Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 14 maj

    Svensk djuruppfödning ska granskas rättssäkert

    Regelvidrig djurhållning borde snabbt upptäckas och åtgärdas. De gårdar som felar skämmer hela kollektivet, skriver ATL:s Tord Karlsson.

    Tv-programmet Uppdrag granskning uppmärksammar åter brister i djurhållningen på svenska gårdar. Man lyfter fram de 210 gårdar med nötkreatur som fick föreläggande från sin länsstyrelse 2019.

    Det är inte snyggt och strider mot bilden av svensk djurhållning som något i världsklass. Det spelar ingen roll om man tycker att kraven är för höga, den lag vi har ska efterlevas. De gårdar som felar skämmer hela kollektivet.

    Därför är det naturligtvis särskilt besvärande för LRF eller vilken annan lantbruksorganisation som helst när förtroendevalda som ska företräda organisationen inte sköter sina företag. Det är inget nytt att det förekommer men är lika illa varje gång och märkligt att det krävs tv-program för att det ska uppmärksammas. Det borde LRF och andra kunna sköta bättre.

    Det gäller även Arla som uppenbarligen har brister i sitt kvalitetsprogram Arlagården. Regelvidrig djurhållning borde snabbt upptäckas och åtgärdas. Däremot stämmer det till eftertanke hur sådana kvalitetsprogram utformas. Tron på att konsumenten väntar sig mer och mer leder till större och större krav. Där bör industrin våga ta ett steg tillbaka och fråga sig vad som är riktigt viktigt och vad man orkar kontrollera.

    Det finns en misstro bland lantbrukare mot länsstyrelserna hur kontrollen sker och misstankar om en dold agenda som går ut på att hitta fel snarare än att hjälpa företagaren att göra rätt. LRF genomförde i fjol en enkätundersökning riktad till lantbruksföretagare om vad de ansåg om olika myndigheters arbete.

    Länsstyrelserna fick både beröm och kritik, plus för bemötande och service men minus för effektivitet och rättssäkerhet. Det var också stora skillnader mellan länsstyrelser där bland andra Blekinge och Uppsala fick dåligt betyg och Gotland och Kalmar hamnar i topp.

    Så får det inte vara. Lantbruksföretagarna måste kunna lita på att den bedömning som görs är likadan över hela landet och oberoende av handläggare. Så är det inte alltid och de insatser som görs för att utbilda personal och kalibrera bedömningarna måste fortsätta.

    Uppdrag granskning lyfter fram brotten mot Djurskyddslagen och försöker etablera en bild av utbrett elände på svenska gårdar. Och nej, man kan inte säga att det är enstaka fall. Men det finns heller inte belägg för att det visar en generell bild av tillståndet på gårdarna i Sverige. Det finns trots allt 16 000 gårdar med nötkreatur varav 3 500 har mjölkkor.

    Det borde vara ett problem för Uppdrag granskning att man använder sig av film som är tagen genom att någon på olagligt sätt taget sig in på gården och filmat. Därigenom ger man legitimitet till de djurrättsaktivister som arbetar på detta sätt.

    Precis som lantbrukare som missköter sina djur förstör för kollegorna som har välskötta gårdar drabbar Uppdrag gransknings lättsinne med vilket underlag man använder hela mediebranschen. TV-programmet hade kunnat driva sin tes utan denna film.

    Svensk djurhållning ska vara bra. Kontrollerna från länsstyrelser och företag är ett stressmoment för lantbrukare och tar tid och kraft. Tyvärr är de nödvändiga, det viktiga är att de är rättssäkra och relevanta.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen