Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 21 mars 2005

    Svårt sia om markpriserna

    I slättbygderna steg priset på lantbruksfastigheter ordentligt i fjor. Statistiken som ATL publicerar på sidan 20 i tisdagens papperstidning ger en ganska splittrad bild, men huvudintrycket är att prisuppgången mattades i slutet av året.

    I områden där skogen står för största delen av värdet fortsatte prisuppgången hela året. Men allt förändrades på några timmar lördagen den 8 januari. På stormdrabbade skogsfastigheter i södra Sverige raserades stora värden. De som inte själv drabbades hårt av stormen får ändå leva med att virkesmarknaden är helt förändrad under några år framåt.

    Det är inte troligt att skogen som klarade sig långsiktigt har tappat i värde. Den som vill hitta argument för det kan hävda att vi kommer att få allt fler stormar i framtiden och att skog är en riskfylld investering. Det bör därför finnas en riskpremie i form av ett lägre pris på skogen.

    Men jag tror inte att det finns tillräckligt många som tänker så för att priserna ska påverkas. Ganska snart kommer handeln igång igen och där skogen finns kvar kan priset till och med bli ännu högre.

    För jordbruksmarken finns det tvärtom en hel del som talar för att priserna kan gå ner. Men erfarenheten har lärt mig att inte vara tvärsäker. I samband med Omställning 90 skrev jag en ledare där jag var förvånad över att markpriserna inte sjönk snabbare. Men sedan halverades räntan, vi fick EU:s jordbrukspolitik och markpriserna har åtminstone fördubblats sedan jag tyckte att de var för höga.

    Men på kort sikt borde priserna snarare sjunka än stiga. På slättbygderna kommer den nya jordbrukspolitiken att betyda en sämre lönsamhet i växtodlingen. Längst i söder får vi på några års sikt räkna med sämre villkor för sockerbetorna. Och fortfarande på några års sikt verkar det troligare att räntan kommer att gå upp än att den går ner.

    Det som främst håller emot en prisnedgång är den snabba tekniska utvecklingen. Den som vill hänga med måste skaffa sig allt mer areal, och tillräckligt många vill hänga med för att det ska bli en stark konkurrens om marken. Än så länge är det också ytterst få tillfällen då det varit en dålig affär att köpa mark.

    Men en iakttagelse som verkar stå sig är att marknaden på jordbruksmark reagerar långsamt på förändringar. Ganska tidigt i fjol stod det klart att den nya politiken inte kommer att gynna slättbygdernas växtodling, trots det fortsatte priset att stiga. Först nu när förändringen är nära påverkas priset.

    Knut Persson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen