Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 13 februari

    Stryp inte växtförädlingens utveckling

    Omfattas Crispr/Cas9 av GMO-lagstiftningen är det stor risk att EU-länderna ställer sig vid sidan av i utvecklingen av nya sorter och bättre grödor. Vilket ger resten av världen ytterligare ett försprång, varnar ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    Vi måste våga lita på vetenskapen. Politik och byråkrati hotar att frånta Sverige och andra EU-länder vettiga och viktiga redskap i växtförädlingen.

    Efter över 30 år med GMO-grödor är EU fortfarande en vit fläck. Globalt odlas 185 miljoner hektar med sådana grödor och nya tillämpningar tillkommer årligen.

    Inom EU har tillståndsgivningen kört fast i det politiska systemet. Det medför inte bara att grödorna inte odlas, även forskning och utveckling sker någon annanstans och kommer inte att utformas för att lösa våra specifika problem i Sverige eller övriga Västeuropa.

    Det är ett problem i sig men det vore illa om konflikterna kring GMO skulle sprida sig till andra tekniker inom forskningen och växtförädlingen, tekniker som inte handlar om att sprida transgena organismer.

    Det har på senare år utvecklats andra metoder som kan vara till hjälp i växtförädlingsarbetet. En av dem är den så kallade gensaxen Crispr/Cas9 som är ett verktyg som för in nya gener på ett mer precist sätt än andra metoder.

    Där används transgent material i processen men finns inte kvar i slutprodukten. Resultatet är alltså ingen GMO-gröda, och metoden kan snabba upp processen från forskning till färdig sort och därmed spara pengar och ge snabbare framsteg.

    Det har i USA och även av det svenska Jordbruksverket tolkats som att metoden inte behöver utsättas för den miljöriskprövning som gäller för GMO. Det har satt fart på forskningen även i Sverige och på kort tid gett lovande resultat.

    Redan finns stärkelsepotatis med en för industrin mer gynnsam stärkelsesammansättning. Andra projekt handlar om bladlusresistens i flera grödor och potatis med lågt glykemiskt index.

    Efter att franska organisationer har lyft frågan har EU-domstolen nu fått i uppgift att döma i frågan om Crispr/Cas9 ska underkastas den komplicerade och dyrbara prövning som gäller all GMO. Nyligen uttalade sig domstolens generaladvokat och utan att gå in i detalj kunde uttalandet tolkas på olika sätt och det ligger i farans riktning att så blir fallet.

    Och därmed förmodligen får samma politiska laddning som GMO. Resultatet blir dessutom att det aldrig blir aktuellt att föra fram lovande växtförädlingsframsteg till färdiga grödor eftersom det blir för dyrt och för svårt.

    Man kan med stort intresse och bävan se fram emot EU-domstolens avgörande. Skulle Crispr/Cas9 omfattas av GMO-lagstiftningen är det mycket stor risk att EU-länderna ställer sig vid sidan av i utvecklingen av nya sorter och bättre grödor och ger resten av världen ytterligare ett försprång.

    En annan tolkning är att denna tröghet är vår räddning och skydd mot farligheter. Jag tror inte det. Vi måste lita på att inte alla vetenskapliga framsteg automatiskt är av ondo.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen