Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 5 juli

    Stora konsekvenser av ett glyfosatförbud

    Det svenska jordbruket och trädgårdsnäringen står inför en möjlig förändring i omvärlden som om den sker kommer att kosta stora summor.

    Det handlar denna gång inte om torka, hetta eller översvämningar. Det är hotet om ett förbud för ogräsbekämpningsmedlet glyfosat.

    Det har funnits i Sverige sedan 1970-talet och med tiden kommit att få en framträdande roll i de flesta gårdars odlingssystem. Det är världens mest sålda ogräsbekämpningsmedel och används i Sverige på cirka 250 000 hektar årligen.

    Sedan det Internationella forskningsinstitutet för cancer (IARC) bestämt sig för att glyfosat troligen är cancerframkallande, blev glyfosat starkt ifrågasatt. Trots att den Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) har gjort en annan bedömning där glyfosat frikänns, består osäkerheten om medlets framtid.

    Det finns nu ett godkännande i EU till 2022. Därefter är läget ovisst. Det har fått Jordbruksverket att utreda konsekvenserna av ett glyfosatförbud. I en rapport kommer man fram till att ett förbud skulle kosta lantbruk och trädgårdsnäring upp till 700 miljoner kronor per år i minskad skörd och ökade kostnader. För en sydsvensk växtodlingsgård kan det betyda upp till 1 600 kronor mindre per hektar i täckningsbidrag.

    Konsekvenserna är att den mekaniska bearbetningen måste öka. Det innebär större dieselförbrukning, mer arbete och större risk för kväveutlakning. Plöjningsfri odling får stå tillbaka för mer plöjning och andelen höstsådda grödor kommer att minska. Den intressanta odlingsformen Conservation agriculture, som bearbetar minimalt, får svårt att överleva.

    Allt detta går på tvärs med strävan att minska jordbrukets klimatbelastning, den kommer att öka. Insikten om att ett växtskyddsmedel som glyfosat är ett viktigt redskap i det moderna jordbrukets arbete för att minska klimatpåverkan är antagligen en överraskande nyhet för många.

    Högre kostnader och lägre skördar betyder lägre lönsamhet. Det drabbar alla slags gårdar men slår särskilt hårt mot mellan- och skogsbygdens företag med små fält. Målet om ett öppet landskap är hotat.

    Lägg sedan till en flock kvickrotssugna vildsvin på detta och lönsamheten i att bruka Astrid Lindgrens Småland är helt försvunnen.

    Om det finns en fortsättning i EU för glyfosat efter 2022 är ovisst. Sker ingen omprövning av hälsoriskerna borde det vara grönt ljus, men med tanke på hur ifrågasatt ämnet är så är osvuret bäst. Det bör också myndigheter och regering tänka på.

    Det är nu viktigt att jordbruket och trädgårdsnäringen får hjälp med att snabbt utveckla alternativ till glyfosat. Det bästa vore ett nytt kemiskt alternativ som gör det möjligt att fortsätta odlingen som i dag. Försök med nya redskap och odlingssystem brådskar.

    Om tio år har odlingen anpassat sig, men det gäller att göra övergången så smidig som möjligt. För att leva upp till livsmedelsstrategins löften om ökad produktion är det en mycket viktig fråga.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen