Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 30 september

    Statliga ingrepp läggs på hög

    Det är inte rimligt att det krävs tillstånd och flera tusen i avgifter för att få flytta en stenhög, skriver ATL:s ledarskribent Edvard Hollertz.

    Lantbruk blir allt krångligare. Reglerna är många och kraven ibland svårbegripliga. Som att stenar som läggs i en hög vid åkerkanten efter ett år omfattas av det generella biotopskyddet. Att flytta stenarna kräver då dispens från länsstyrelsen, vilket går på minst 2 900 kronor.

    Situationen med stenhögarna är inte unik. Det finns fler exempel på hur miljölagstiftningen under senare år har utvecklats så att dess konsekvenser blir oväntade, kostsamma och inskränkande för lantbrukare. Biotopskyddet inträder även när det står fem större lövträd i rad längs med en väg. Och strandskyddet gäller vid anlagda dammar och sjöar.

    De olika situationerna är talande för dagens politiska strömningar. Brukande ställs allt oftare mot bevarande. Och särskilt tydligt är det i skogspolitiken.

    Trots att en rapport från LRF visar att hela 58 procent av Sveriges natur kan klassas som skyddad enligt FN-målen, om vi skulle räkna som andra länder, kräver många riksdagspartier fortsatt inskränkning av skogsbruket. I den rödgröna regeringens, Centerpartiets och Liberalernas förslag till budget för nästa år föreslås att rekordmycket pengar – nästan 1,7 miljarder kronor – läggs på skydd av värdefull natur. För det mesta innebär det att brukande stoppas.

    Att enskilda markägare får ersättning för inskränkningarna är samtidigt välkommet. Det har inte alltid varit utgångspunkten under senare år.

    Med hänvisning till Artskyddsförordningen har skogsbruk i en del fall förbjudits av myndigheter för att det i området har funnits exempelvis lavskrikor och tjädrar – två relativt vanliga och livskraftiga fågelarter. Men trots inskränkningarna har staten vägrat ersättning till skogsägaren, med argumentet att arterna är skyddade. Det har tvingat enskilda att gå till domstol för att hävda sin rätt mot staten.

    Den här utvecklingen av miljölagstiftningens har till och med fått tidigare statsminister Göran Persson (S), med vars underskrift Miljöbalken gick till riksdagen 1998, att oroas. I ett högtidstal inför Kungliga Skogs- och lantbruksakademien (28/1 2018) varnade Göran Persson för konsekvenserna.

    Miljöbalken var tänkt att successivt fyllas med innehåll, av myndigheter, domstolar och EU. Men resultatet är nu en miljölagstiftning med brister kring transparens, rättssäkerhet och förutsägbarhet – vilket också miljömyndighetsutredningen (SOU 2015:43) konstaterade. I den praktiska verkligheten märks utvecklingen när en stenhög per automatik skyddas.

    Brukande och bevarande av naturen går hand i hand. Men en otymplig miljölagstiftning gör att den grupp som varje dag arbetar i naturen – lantbrukarna – tappar förtroende för statens åtgärder. Det är inte rimligt att det krävs tillstånd och flera tusen i avgifter för att få flytta en årsgammal stenhög.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen