Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 6 november

    Ställ krav på statens effektivitet

    Hjälper eller stjälper myndighetsutövning det svenska jordbruket, frågar sig ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    Kan myndigheter ta ut hur höga avgifter som helst? Nej, inte alltid. Livsmedelsverket fick nyligen en dom i kammarrätten emot sig när det gäller taxan för de kontrollavgifter verket tar ut av slakterierna.

    Ursprungligen gällde tvisten den taxehöjning som Livsmedelsverket genomförde 2014 och som ett antal slakterier tyckte var oskäligt kraftig. I förvaltningsrätten fick Livsmedelsverket rätt men högre instans fann att taxehöjningen inte var rimlig. Man kan inte räkna in del av generaldirektörs lön eller HR-avdelningens kostnader i ett konkret uppdrag att på ett slakteri kontrollera slaktkroppar. Det måste finnas en direkt koppling till uppdraget.

    Intressant nog vilar beslutet på EU-förordningar som ska säkerställa att avgifter tas ut på ett konkurrensneutralt sätt i olika länder. Något som Livsmedelsverket alltså inte har följt. Det är det som är kärnan i hela frågan om myndighetsutövning hjälper eller stjälper det svenska jordbruket.

    I det regleringsbrev för 2020 som ska styra Livsmedelsverket står att myndigheten ska redovisa vad den gör för att det ska bli enklare att starta och driva företag, och hur man åstadkommer en minskad administrativ börda i enlighet med livsmedelsstrategins mål. Att överdebitera är knappast förenligt med dessa krav.

    Kammarrättens dom kommer, om den inte överklagas, att tvinga Livsmedelsverket att räkna om sina taxor från 2014 och framåt. Rimligen påverkar det också framtida debiteringar.

    ATL har uppmärksammat de förändringar i Livsmedelsverkets debitering som genomfördes i år och som slår hårt mot vissa typer av slakterier. Den utredning som i samarbete med branschen skulle ta fram en ny modell för debitering har drabbats av förseningar och att företrädare för slakte­rierna har hoppat av.

    Det duger inte. Regeringen har gett Livsmedelsverket förlängd tid att komma fram till en långsiktig lösning. Om det inte hjälper för att få ett bra resultat får man gå in med tydligare direktiv i livsmedelsstrategins anda om ökad produktion och lika konkurrenskraft med andra länder.

    Livsmedelsverket är inte ensamt bland myndigheter om att anklagas för höga avgifter och dyra tjänster. Det räcker att nämna Lantmäteriet som ofta får kritik för detta.

    Det är i och för sig bra att man genom att gå till domstol kan få saken prövad. Men det är kostsamt och påfrestande och kan, som detta exempel visar, kräva att man orkar gå vidare till högre, och mer kompetenta, instanser.

    Det vore bättre om myndigheterna följde de regelverk som finns, tog betalt för utfört arbete och inte mer, och inte minst arbetade hårdare med att förbättra sin egen effektivitet. Det skulle spara pengar åt företagen och ge ett större förtroende för myndigheterna.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen