Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 6 november

    Sprid vinsterna även till skogsägarna

    SCA, Sveaskog och Södra imponerar med rörelsemarginaler på över 20 procent. Samtidigt får maskinförare bättre betalt om de byter skogen mot ett enklare arbete i "stan", skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    Intresset för skog och skogsägande är stort, och växande. När skogsägarna tillfrågas i den årliga intervjuundersökningen Skogsbarometern är de mycket positiva till sitt skogsägande och också intresserade av att skaffa mer skog. Om de har en miljon över vill de flesta köpa mer skog.

    För ungefär 40 procent är det viktigaste med skogsägandet att det är en god långsiktig investering eller ger en bra löpande avkastning. För resten är känslan av att äga skog eller jakten det viktigaste. Frågan är hur de som önskar sig lönsamhet får sina behov tillfredsställda?

    LRF Konsult redovisar regelbundet det ekonomiska utfallet från skogsgårdar ur sin kunddatabas. De senaste uppgifterna för år 2017 visar på en vikande lönsamhet. Skogsnettot, det som blir över när kostnaderna dragits av, minskar.

    Det är en del av en långsiktig trend som manar till eftertanke. Sett över en tioårsperiod har skogsnettot en vikande trend medan timmerpriserna inte har någon tydlig trend uppåt eller nedåt och skogsmarkspriserna stiger.

    Även om många gårdar är lågt eller inte alls belånade ökar skuldsättningen över tid. En god lönsamhet borde därmed bli mer och mer prioriterad av skogsägarna.

    2018 är ett bra år och priset på massaved och timmer stiger. Ändå är frågan om det stiger tillräckligt. Skogsindustrin har levererat sina resultat för tredje kvartalet och stämningen i branschen är mycket god. Särskilt imponerar SCA, Sveaskog och Södra med rörelsemarginaler över 20 procent under tredje kvartalet.

    Längre bak i kedjan är det kärvare. Det syns bland annat på betalningsförmågan för arbetskraften. Statistik visar att en maskinförare tjänar i medeltal 3 000 kronor mer i anläggningsbranschen jämfört med den som arbetar i skogs- eller jordbruk.

    Mer betalt för bättre arbetstider och ett många gånger enklare arbete. Riktigt ineffektivt blir det när skolorna utbildar skogsmaskinsförare som sedan försvinner till ”stan”. Dessa har varit intresserade men stannar inte kvar i branschen.

    Under flera decennier har produktiviteten ökat enormt i skogsbruket. Kraven är stora på fortsatt rationalisering. Det kräver investeringar i ny teknik och nya maskiner.

    För att klara det är det nödvändigt med livskraftiga företag såväl bland skogsägarna som i entreprenad- och åkeribranschen. Hela kedjan måste fungera och det måste finnas framtidstro som håller kvar kompetent personal.

    Skogsindustrin borde tänka framåt och försäkra sig om att leverantörerna som skaffar fram råvaran har en tillräcklig lönsamhet och betala därefter. Det finns alltför många tecken på att det inte är så.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen