Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 17 november

    Skydda svenska intressen

    EU-kommissionen har föreslagit en ny strategi för biologisk mångfald. Denna kan få problematiska konsekvenser för Sverige och bör därför bemötas av den svenska regeringen.

    ”EU vill ha jaktförbud på en tiondel av Sveriges yta” var rubriken på en text från Svenska Jägareförbundet som spreds i grupper i sociala medier i veckan. Ett onekligen bekymmersamt påstående som verkar ha väckt mycket känslor.

    Risken för att detta ska bli verklighet är dock inte fullt så stor som man kan få intryck av vid en första anblick men det är fortfarande en tydlig intressekonflikt som ligger bakom och som behöver adresseras.

    Bakgrunden är att EU-kommissionen i maj i år presenterade en strategi för biologisk mångfald till 2030 som en del av den så kallade europeiska gröna given. Syftet är att motverka utvecklingen med minskad biologisk mångfald. Strategin är inte ett lagförslag utan ”ett förslag på EU:s bidrag till de pågående förhandlingarna om post-2020-ramverket”. Den visar dock på en avsikt och en inriktning för EU framåt och vissa delar säger något om vad som kan komma att bli lagförslag framöver.

    Det som Jägareförbundet och andra framför allt reagerat så starkt på är förslaget om ”strikt skydd”. I strategin föreslås att 30 procent av all mark i EU ska vara ”skyddad”, varav en tredjedel ska vara ”strikt skyddad”.

    För strikt skyddad mark ska det vara förbjudet med all form av mänsklig påverkan, däribland ”jakt, fiske, skogsbruk och gruvdrift”. Vissa har reagerat på att jakt likställs med gruvdrift eftersom man menar att det inte alls har samma typ av påverkan på naturen.

    Detta visar på en konfliktyta inom EU:s miljöpolitik som funnits sedan unionens början. I många länder, där i princip all den ursprungliga skogen huggits ner för hundratals år sedan, har man en mer konserverande syn på vad det innebär att ”skydda biologisk mångfald”. Där tror man ofta att det absolut bästa man kan göra för naturen är att låta den vara helt orörd.

    Och visst kan det i vissa fall vara nödvändigt att helt skydda naturen från all form av påverkan. Men Sverige är inte i samma situation som många andra länder.

    Skog har vi gott om men svensk blandskog är inte nödvändigtvis vår mest artrika naturtyp. Hos oss kan det snarare vara en äng, hagmark eller våtmarker som har störst biologisk mångfald. Dessa skyddas inte bäst genom att människan helt håller sig borta, tvärtom behövs mänsklig aktivitet i form av ett genomtänkt brukande.

    Detta måste finnas med i beräkningen när vi förhandlar med EU om hur vi bäst skyddar biologisk mångfald. Olika länder har olika förhållanden och en one-size-fits-all-lösning kommer inte att passa alla.

    Vi behöver förklara hur Sveriges natur fungerar och hur den bäst skyddas. Den svenska regeringen behöver stå upp för våra förhållanden och inte falla för instinkten att vara bäst i klassen. Sveriges biologiska mångfald förtjänar att skyddas men här kan brukande faktiskt vara en förutsättning snarare än ett hot.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen