Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 10 februari 2005

    Skrota i stället för att flytta

    Glesbygden är mer illa ute än vanligt i fråga om arbetstillfällen efter nedläggningarna av regementen.

    Statsmaktens förslag på mer eller mindre tillfällig lindring består i utlokalisering av myndigheter.
    Tanken är att flytta 2 700 arbetstillfällen vid 19 olika statliga inrättningar i Stockholm till Östersund, Arvidsjaur, Karlstad/Kristinehamn och Gotland.

    Kritik kommer från personalen som inte vill flytta och verkschefer som hävdar att kompetensen förloras om verken flyttar från huvudstaden.

    Visst kan utflyttade verk hjälpa till att upprätthålla antalet arbetstillfällen i de orter de hamnar, men det torde vara bättre för landets skattebetalare om statliga verk inte flyttades runt utan i stället lades ner.

    Det finns nämligen gott om dem, och vissa torde ha svårt att överbevisa en tvivlande allmänhet om att deras verksamhet är omistlig – om det bara funnes en sådan debatt.

    Det myndigheter som granskar statens effektivitet, jo, det finns två, Ekonomistyrningsverket och Statskontoret, visade i undersökningar i fjol att vi för ett år sedan hade 272 myndigheter. Och branschen är stadd i tillväxt: på fyra år har antalet vuxit med 50 stycken. Kostnaderna för dem hade sedan år 2000 ökad med 18 procent.

    De pengar som sparas genom nedläggning av ett antal myndigheter kan med fördel användas till att skapa riktiga jobb i glesbygden, i det privata näringslivet, genom sänkta skatter och arbetsgivaravgifter.

    I ett land där företagens kostnader för att följa alla regler som styr företagandet enligt Nutek uppgår till mellan 60 och 70 miljarder kronor torde det finnas bitar att ta av. För en ensamföretagare kostar enbart administrationen av momsen årligen 2 500 kronor.

    En sak är klar, jordbruket har redan tagit sin del i denna sorgliga utveckling mot mer byråkrati. Centrala Djurdatabasen och Djurskyddsmyndigheten är exempel på av jordbruket mycket lite efterfrågade nymodigheter som finansieras med bondepengar i form av avgifter. Den förra inrättad som ersättning för flygflottiljen i Söderhamn, den senare som socialdemokraternas tack till miljöpartiet för partipolitiskt stöd.

    Glesbygden förtjänar bättre än att på nåder förses med motvilliga myndigheter samtidigt som förslag som "Skatt på väg", med kraftiga dieselskattehöjningar och kilometerskatt på tunga transporter, underminerar alla entreprenörstankar hos den befolkning som fortfarande finns kvar när regementena försvunnit.

    Lars Vernersson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen