Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 13 november

    Drivmedel från skog och åker behövs

    Elbilarna kommer på bred front, idealt drivna på sol, vind, vatten och kärnkraft. Men förbränningsmotorerna kommer att driva bilar många decennier framöver. Så frågan är vad som ska hällas i tanken, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    Det finns ambitiösa klimatmål för att fasa ut fossila drivmedel. Förnybara bränslen från grödor och skog är en viktig och omistlig del av lösningen.

    Det ser nu ut som om svensk produktion av biodrivmedel verkligen kommer att få ett lyft under detta decennium. De produktionsanläggningar som finns i dag har växt fram från 1990-talet och framåt. Utvecklingen har varit ryckig. Det har växlat mellan expansionsperioder och total stiltje eller till och med tillbakagång.

    Startsträckorna har varit långa. Den metanolfabrik i Hagfors som finns med på listan över planerade anläggningar i dagens ATL har vi skrivit om tidigare. Björn Gillberg ville lansera företaget på börsen före jul. Året var 2007.

    Osäkra politiska villkor och ständigt ändrade beslut om beskattningen har hindrat utvecklingen. Nu har läget delvis klarnat och det finns också en bred uppslutning kring att biobränslen måste vara en del av drivmedelsmixen, i alla fall under en övergångsperiod.

    Men möjligen frånsett biogas från gödsel och slakteriavfall är alla biobränslebaserade drivmedel utsatta för kritik av olika slag. Särskilt gäller det drivmedel från jordbruksgrödor. Den kritiken fanns redan när Lantmännens anläggning i Norrköping byggdes, även om vi redan då hade ett svenskt spannmålsöverskott. Etanol från cellulosa, andra generationens etanol, skulle vara bättre på många sätt men låg långt framme i tiden. Veteetanolen behövdes som brygga under en tid.

    Nu kan vi se hur nya drivmedels­fabriker byggs upp och ännu fler projekteras. Andra generationens etanol från träråvara är ett spår men det finns många fler, både vad gäller råvaror och slutprodukter. Preems tvära vändning från att investera i en enorm fossilbränsle­anläggning till att bygga för tillverkning av drivmedel baserat på tallolja och raps är ett slående exempel på denna trend.

    Elbilarna kommer på bred front, idealt drivna på sol, vind, vatten och kärnkraft. Men förbränningsmotorerna kommer att driva bilar många decennier framöver. Så frågan är vad som ska hällas i tanken.

    Det viktigaste är att få stopp på de statssubventioner som världen över driver produktion och konsumtion av fossila bränslen. Det är bättre att dessa stora belopp används till att understödja övergången till förnybara bränslen.

    Det är också viktigt att företagen som satsar kan se framåt utan att sikten skyms av förändrade politiska villkor. Det är si och så med det. Reduktionsplikten och bonus-malus är steg i rätt riktning. Men vad gäller skattevillkoren återstår mycket att göra, inte minst inom EU.

    Den konflikt som finns om att bevara eller bruka skogen spiller över också på drivmedelsfrågan. Om vi ska klara klimatmålen för våra transporter är skogsindustrins bidrag nödvändigt under lång tid. Förbränningsmotorer håller länge.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen