Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 15 mars 2005

    Skattenivån slår nya rekord?

    Nu är det dags för budgetöverläggningar mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. En kraftig satsning för att minska arbetslösheten har finansminister Per Nuder lovat. Det vill säga fler miljarder till Ams. Men det ska klaras genom omfördelningar, som alla lantbrukare som väntat på EU-pengarna vet har vi ett budgettak, och det ska hållas.

    Dyrt lär det nog bli i alla fall, miljöpartiet brukar kunna omfördela så det känns.

    Regeringen går ut med två budskap. Inför budgetöverläggningarna har finansministern tecknat en ljus bild av landets ekonomiska läge. Tillväxten spås bli över 3 procent i år och inflationen 1 procent. Kommunerna kan nyanställa. Skatter har slopats eller sänkts. Läge att varva upp inför valet nästa år med löften om reformer, alltså.

    Å andra sidan talar både Göran Persson och Nuder om höjd skatt, för att värna om välfärden. Vid en kommunkonferens förra månaden var Göran Persson så tydlig att Aftonbladet satte rubriken "Perssons vallöfte: höjd skatt". Kommunalskatt och moms utpekades då som lämpliga skatter att höja.

    Det är djärvt. Eller inte, vi svenskar kanske är så bidragsdopade vid det här laget att en skattehöjning känns som ett lockande vallöfte?

    Trots Nuders ljusa budskap är problemen uppenbara. Arbetslösheten är 5,5 procent, inräknat arbetslösa i Ams-åtgärder över 8,5, socialbidragen ökar, sjukskrivningarna minskar bara långsamt, tillverkningsindustrin flyttar utomlands. Allt detta trots högkonjunktur.

    Skattesänkningarna är inte mycket att hurra för totalt sett. Inkomstskattesänkningen neutraliseras av höjd kommunalskatt. Den genomsnittliga kommunalskatten är nu 31,6 procent. Slopad arvs- och gåvoskatt betalas med "ränta" på fåmansbolagens investeringsfonder. 3:12-reglerna, som är under revision, är så komplicerade att den som försöker sätta sig i dem måste dra slutsatsen att Sverige inte vill ha småföretagare. Jordbrukets berömda ryggsäck försvann, men inte helt: småförbrukarna av el och diesel får ingen restitution, och dieselskatten är fortfarande en krona över dansk och finsk.

    Nu finns det dessutom ett förslag om införande av kilometeravgift för lastbilar. Förmodligen rätt åtgärd om man vill försämra svensk konkurrenskraft och fördyra för vanligt folk.

    I Sverige har socialdemokraterna haft regeringsmakten sedan 1932 (med några hack i kurvan som utplånats genom "återställare"). Under tiden har vi fått världens högsta skatter. Ändå tycks det inte räcka. Tänk vilka förutsättningar: både den politiska makten och de enorma resurser som världens högsta skatter ger. Hur är det möjligt att misslyckas så?

    Lars Vernersson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen