Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 1 november

    Tjäna mer pengar på det svenska djurskyddet

    Det danska lantbruket beskylls för miljöproblem och brister i djurvälfärden. Ett faktum är den jämfört med Sverige skyhöga antibiotikaanvändningen, skriver ATL:s Tord Karlsson.

    Ett synligt bevis på att det är olika världar väster och öster om Öresund är den omfattande svanskuperingen av smågrisar i Danmark. Det är sedan länge förbjudet i Sverige och får i Danmark inte utföras slentrianmässigt utan vid behov. Och behov uppstår påfallande ofta, nästan till 100 procent.

    Men det finns ambitioner. För två år ­sedan lanserades ett djurvälfärdsprogram där en hjärtmärkning av köttet skulle inspirera konsumenten att betala för ambitiösare produktion. Ett hjärta – ingen svanskupering, två hjärtan – svensk standard, och tre hjärtan motsvarar ekologisk produktion.

    Problemet är att konsumenten inte hakade på och köpte den högre djuromsorgs­kvalitet som erbjöds. Att grisarna slapp svanskuperingen var inget drivande ­argument och Danish Crown har sagt upp avtalet med de lantbrukare som har levererat enligt kraven för ett hjärta.

    Danska staten ger däremot inte upp. Kraven på dokumentation och argumentation för att få klippa svansarna ska öka. Producenterna protesterar: det skulle vara ett orättvist krav jämfört med hur det ser ut i konkurrentländerna när det gäller den för danskarna viktiga små­grisexporten.

    När det är frivilligt vill varken danska konsumenter eller uppfödare ha knorr på grisen. Punkt.

    I Sverige har vi en lagstiftning som ger en högre djurvälfärd med restriktiv antibiotika­användning, förbud mot svanskupering med mera. Det har kostat. Men efter några motiga decennier (!) har de svenska avräkningspriserna sedan fem år legat en bra bit över vad de är i till exempel Danmark. Den svenska handeln och konsumenterna har premierat svenskt kött. Från Sverige-märkningen har bidragit till detta.

    Farhågorna att våra konkurrentländer ska komma i kapp och konkurrera på våra villkor när EU skärper sina krav för ­uppfödningen tycks enligt det danska ­exemplet komma på skam just nu. Vi har fortfarande ett försprång som det gäller att kapitalisera på.

    Även om vi ökar självförsörjningsgraden minskar konsumtionen av griskött i Sverige sedan många år. För att hålla nivån och ­hålla importkonkurrensen borta är det ständig bearbetning av marknaden och utveckling av nya produkter som gäller.

    I den antiköttstämning som råder har mjölk- och nötköttsproduktionen framgångsrikt lyft fram ­betydelsen av betesmarker och ­biologisk mångfald. Grisuppfödarna har inte på samma sätt lyft ­grisens betydelse för kretsloppet.

    Folk i allmänhet har ingen aning om att vassle och andra biprodukter från livs­medelsindustrin blir till griskött. Där finns mycket att göra.

    För närvarande premieras danska grisuppfödare även med grisar utan knorr. ­Kinaexporten har lyft priserna skyhögt. ­Det är surt att konstatera att vi inte har lyckats med exporten. Det är surt och svårbegripligt men desto viktigare att vi håller ­hemmamarknaden.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen