Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 4 december

    Skärp straffen för aktivism

    Det fungerar inte att rättsstaten gång på gång skickar budskapet till dessa personer att man kommer undan med att begå brott så länge man har en mask för ansiktet, skriver ATL:s ledarskribent Hanna Marie Björklund.

    Det är trist att åter behöva ta upp frågan om militanta djuraktivister som begår brott och kommer undan med det, nya metoder krävs för att bemöta problemet.

    Förra veckan rapporterade ATL om ett antal nya fall av trakasserier mot lantbrukare från militanta djuraktivister. Dessa brott mot näringsidkare på landet är tyvärr ett ständigt återkommande tema. Vissa år har särskilt kycklinguppfödare fått påhälsning, minkindustrin har varit extra utsatt länge och denna gång har ATL rapporterat om att kaninuppfödare har trakasserats allt oftare i takt med att näringen växer.

    Det är tråkigt att behöva återkomma till problem som fortsätter att vara aktuella eftersom samhället inte hittar lösningar på dem. Säkerhetsfrågan är definitivt en sådan.

    I årets valrörelse diskuterades den mycket eftersom det är ett område där allt fler medborgare blir allt mer missnöjda. Varje civiliserat samhälle bör prioritera trygghetsfrågan högst, rätten att slippa bli utsatt för brott är någon sorts lägsta gräns för vad vi kan kräva av våra makthavare. Lantbrukare och andra boendes i glesbygd känner sig dessutom ofta extra utsatta på grund av långa avstånd till närmaste polis.

    Militanta djuraktivister är samtidigt en av de extremistgrupperingar i landet med störst våldskapital som är mest aktiva, de genomför upprepade attacker på människor och egendom.

    Det känns beklagligt att behöva dra upp detta om och om igen och ständigt fördöma att sådana här attacker äger rum. En del av problematiken fångas i artiklarna i dagens ATL, problemen att döma någon för brott på grund av svårigheten att bevisa vem som gjorde vad.

    Det måste ändras, det fungerar inte att rättsstaten gång på gång skickar budskapet till dessa personer att man kommer undan med att begå brott så länge man har en mask för ansiktet.

    Så vad är vägen framåt? En annan bransch som ofta blev utsatt för brott men som har lyckats minska angreppen är dagligvaruhandeln, och det delvis tack vare teknisk utveckling. Minskad kontanthantering, bättre övervakning och larmsystem samt teknik med DNA-sprej som går att spåra i efterhand har gjorde det svårare att råna butiker ostraffat.

    Det är något som man skulle kunna lära av även i bekämpandet av aktivister. Lantbruksföretag borde få större befogenheter att använda liknande teknik och även få stöd till att installera säkerhetssystem.

    Slutligen kan det även behövas nya brottsrubriceringar. I vårt rättssystem spelar det roll hur höga straff vissa brott har för vilka åtgärder man får vidta mot dem. Ett brott som skadegörelse har för lågt straff för att prioriteras, men om det ingick som en del i en allvarligare brottsrubricering av upprepade trakasserier skulle fler åtgärder kunna vidtas.

    Det vore välkommet, kanske skulle vi då slippa läsa om lika många aktivistbrott i denna tidning i framtiden.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Läs mer om

    Till toppen