Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 29 mars

    Se upp med diffusa mervärdeslöften

    Program med krångliga hittepåregler som ger mycket arbete men inget resultat varken i verkligheten eller på marknaden saknar berättigande. Då finns det anledning att vara skeptisk, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    Möjligheten för en ekobonde att få ut en stor andel av det högre pris som butikerna tar ut jämfört med det konventionella varierar stort beroende på vad han producerar. En rapport från Ekologiska lantbrukarna belyser skillnaden.

    För till exempel nötkött och havregryn är skillnaden mellan butikspris och bondens pris stor, någonstans i kedjan tas det ut stora marginaler som inte odlare och uppfödare får del av. För andra produkter är det lättare.

    Ekokonceptet är omdebatterat och med rätta kritiserat för många saker men har lyckats etablera sig rejält och skapat mervärde för många lantbrukare.

    Trots det är inte allt enkelt. Det senaste året har efterfrågan minskat på många ekologiska produkter. De som investerat hårt i till exempel ekologisk grisuppfödning har anledning att vara besvikna.

    Det är bra om de ekologiska lantbrukarna själva skaffar sig bättre marknadsinformation så att pressen på efterleden att få en större del av kakan kan öka och marknaden blir mer följsam.

    Svårigheten med att få ut ”rätt” pris på marknaden stämmer till eftertanke. Det finns exempel där det inte alls har gått. Ett är försöken att ladda produkter med mervärde är de kvalitetscertifieringar som blev närmast obligatoriska på 1990-talet.

    Även vi som tidningsförlag försökte klämma in vårt kreativa arbete i scheman hämtade från kärnkraftsindustrin. Det resulterade i väldigt mycket arbete, rader med pärmar och kontrollångest.

    Läsare och annonsörer uppfattade aldrig att detta var värt att betala extra för och konceptet förpassades i tysthet till papperskorgen.

    På motsvarande sätt lanserades certifiering enligt Sigillkonceptet för jordbruksprodukter. Även där har det visat sig vara svårt att få ut mervärde för till exempel spannmål som är en alltför anonym produkt för konsumenten.

    Så gärna certifieringar och kontrollprogram om det hjälper till att trimma företaget och effektivisera. Att få ut värdet på marknaden är svårare, och inget man automatiskt kan räkna med.

    För 20 år sedan skulle kvalitets- och miljöcertifieringar bergsäkert öka lönsamheten, men konsumenterna var inte så intresserade. I dag är åtgärder för att minska klimatpåverkan det som diskuteras i alla sammanhang. Det kommer säkert att dyka upp ambitiösa program med denna inriktning.

    Att minska klimatpåverkan i odling och djuruppfödning är viktigt och riktigt men det måste göras effektivt. Program med krångliga hittepåregler som ger mycket arbete men inget resultat varken i verkligheten eller på marknaden saknar berättigande. Då finns det anledning att vara skeptisk.

    Arla Foods har lanserat en vision om att mjölken ska vara klimatneutral 2050. Det är en lovvärd ambition men innan man jublar får vi vänta på de konkreta förslag på vad som ska göras. Se upp för löften om merintäkter på marknaden och framför allt för ineffektiva åtgärder.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen