Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 25 september

    Satsa på idisslarnas gröna jobb

    Regeringen tycker att det är mycket viktigt att bevara den biologiska mångfalden, men då behövs en tydligare satsning på betande köttdjur, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    Den av regeringen presenterade statsbudgeten för 2021 är en rekordbudget, extra laddad för att dämpa de negativa effekterna av coronapandemin och underlätta för företagen att anställa och investera för att snabbare få fart på ekonomin.

    Utan att vara topprioriterat innehåller budgeten en del av nytta för jord- och skogsbruket. Att regeringen vill öka medfinansieringen så att Landsbygdsprogrammet hålls intakt när EU-medlen minskar är bra. Men är mer en hygienfaktor än jubelnyhet. Menar man allvar med att livsmedelsproduktionen ska öka får man också åtminstone hålla stödbeloppen intakta.

    Tillskottet på 1,4 miljarder till att bygga ut fibernätet är välkommet. Det är dock ovisst om det dras från Landsbygdsprogrammet och i så fall är det någon annan satsning som inte blir av.

    Pengar till gröna jobb som kan användas till att sköta reservat i skogen är vettigt. Det ger sysselsättning och bidrar till att bevara den biologiska mångfalden som regeringen tycker är mycket viktig. Den nämns 64 gånger i budgetpropositionen.

    Om jordbruket säger man att: ”Jordbruket är precis som många andra näringssektorer en bidragande orsak till att flera av miljökvalitetsmålen inte nås men är också en förutsättning för att andra miljökvalitetsmål ska kunna nås, exempelvis vad gäller öppna landskap med hävdade natur- och kulturmiljöer.”

    Därför går också en stor del av Landsbygdsprogrammet till åtgärder för att gynna ett öppet landskap och värdefulla miljöer. Men frågan är om det räcker. I skogen kan man sätta in arbetskraft för att sköta naturreservat. Hagar och betesmarker sköts av fyrbenta idisslare och det är lätt att konstatera att de är för få.

    Animalieproduktionen visar en splittrad bild. Medan mjölkproduktionen backar har nötköttet medvind. Äntligen visar också priset på lammkött en bra och ökande trend men självförsörjningsgraden är på en alldeles för låg nivå.

    Här finns utrymme för tillväxt men då måste det också finnas framtidstro. Mjölkproduktionen får gärna växa men för den biologiska mångfalden kommer köttdjuren, nöt och lamm, att få allt större betydelse.

    Därför önskar man sig en tydligare satsning på de fyrbenta idisslarnas gröna jobb.

    I rena pengar får vi nog vänta på nästa omgång av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Cap. Men det finns saker man hade kunnat göra. Strulet med Livsmedelsverkets kontrollavgifter som plötsligt drabbar slakterier på ett orättvist sätt hade kunnat undvikas.

    På gårdsnivå är vargangreppen ett orosmoment som kan vara tillräckligt för att bestämma sig för att avstå från en satsning på fåruppfödning. En rappare hantering av skyddsjakt när det behövs är nödvändigt. Livsmedelsproduktionen måste väga tyngre än i dag. I vinter bör vargstammen minskas till den nivå som riksdagen har bestämt att den ska ha. Som ett första steg. Om den biologiska mångfalden är viktig måste man tänka hela vägen.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen