Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 10 mars

    Regeringen svarslös när lantbrukare hotas

    Terrorn från militanta djurrättsaktivister ska bekämpas och ­lagen skärpas. Det var det glasklara beskedet från justitie­minister Morgan Johansson (S) för nästan precis ett år sedan i riksdagens talarstol (15/3 2019). Men sedan dess har ingenting hänt, skriver ATL:s Edvard Hollertz.

    För att öka lantbrukarnas skydd mot djurrättsaktivister lovade Morgan Johansson att en utredning skulle tillsättas för att se över lagstiftningen när det gäller olaga intrång och dess koppling till hemfridsbrott. Det var ett år sedan. Ännu har ingen sett röken av utredningen.

    En som vill veta varför utredningen dröjer är den värmländske riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD). Den 26 november förra året lämnade han in en skriftlig fråga i riksdagen till justitieministern.

    Besked lovade Justitiedepartementet ­senast den 4 december. Men svaret uteblev.

    I stället sattes ett nytt sista svarsdatum, den 11 december. Sedan sköts det upp till den 19 januari. Och så har det fortsatt. Justitieministern har därefter lovat att svara på frågan den 14 januari, den 21 januari, den 29 januari, den 12 februari och den 26 feb­ruari. Sista budet var därefter att svaret kommer i morgon, den 11 mars. Och den här gången hölls tidsfristen med några ­dagars marginal – men det skriftliga beskedet från justitieminister gav inget svar på om en utredning är att vänta.

    I riksdagen har också Kjell-Arne Ottosson ställt frågan muntligen till justitie­ministern, senast i torsdags. Återigen utan svar.

    Att fördröja ett skriftligt svar i riksdagen åtta gånger och ducka för ämnet i ett par frågestunder lär ­vara ett rekord av det mindre smickrande slaget. En ursäkt som Morgan Johansson har använt för att förklara varför utredningen dröjer är att Justitiedepartementet har fullt upp med gängbrottsligheten och skjutningarna. Det är en före­vändning som skaver.

    Det finns principiella skäl att se särskilt allvarligt på hoten från militanta djurrättsaktivister. De gängkriminella som sprider oro i betongen ger sig många gånger främst på andra kriminella. Bomberna, skotten och slagen är främst avsedda för andra brottslingar. Striden handlar om kontrollen över kriminella verksamheter, som droghandel.

    Djurrättsterroristerna attackerar i stället en laglig verksamhet som är central för ­landet – matproduktionen. Hoten riktas mot lantbrukarfamiljer, ofta på den egna gårdsplanen. Det är helt oskyldiga före­tagare som drabbas av djurrättsaktivisternas ideo­logiskt motiverade terror.

    Varför drar då justitieministern på svaret? Varför bromsar Morgan ­Johansson en straffskärpning? En anledning kan vara att hårdare tag mot djurrättsaktivister är politiskt kontroversiellt i regeringen. Finns det rent av krafter i Miljöpartiet ­eller Socialdemokraterna som bromsar utredningen?

    Regeringens arbete mot otrygghet ska ­inte sluta vid stadsgränsen. Men det lär ­krävas att oppositionen ökar trycket på ­regeringen om straffen ska skärpas för ­militanta djurrättsaktivister. Det bör finnas en majoritet i riksdagen för att skydda ­landets lantbrukare. Det är dags att den gör sig hörd.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen