Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 7 juli 2005

    Produktutveckling räddar jordbruket

    I en serie debattartiklar i Dagens Industri har några experter och branschföreträdare utvecklat sin syn på svensk livsmedelsexport. Trots att bilden inte är entydig finns det i bakgrunden en tydlig rädsla för att branschen är på väg utför. Några jämför till och med varvs- och tekoindustrin.

    Svensk livsmedelsindustri är viktig i sig och den är också livsavgörande för den livsmedelsproducerande delen av svenskt lantbruk. Om industrin lägger ned eller flyttar utomlands försvinner oftast också efterfrågan på svenska råvaror. Eftersom lantbrukarna i sina kooperativa föreningar också äger en stor del av industrin blir kopplingen extra tydlig.

    Agneta Dreber, vd i branschföreningen Livsmedelsföretagen, pekar i sitt inlägg på att det visst finns exportframgångar. I fjol ökade livsmedelsexporten med 15 procent och uppgick till 30 miljarder kronor. Men det finns tydliga varningsklockor, vart tredje större företag har flyttat, eller planerar att flytta, delar av sin produktion utomlands.

    Det är påfallande att det vi i lantbruksdiskussionen lyfter fram som svenska mervärden, alltså extra god livsmedelssäkerhet, god djuromsorg och stor hänsyn till miljön, inte har någon stor plats i experternas tänkande. Och det är kanske inte så konstigt, att maten är svensk är främst ett argument i Sverige. Om ursprunget ska vara ett försäljningsargument måste man kunna koppla det till en tydlig livsstil och matkultur, som i den italienska maten.

    För en framgångsrik export krävs att produkten i sig är attraktiv ur användarens perspektiv. Kanske kan Sverige bli framgångsrikt i att producera och exportera livsmedel som är extra lättlagade eller som är tydligt hälsosamma. Det är mycket lättare att svara på ett genuint upplevt behov hos kunderna än det är att försöka lära dem vad producenten tycker är nyttigt eller klokt.

    Förutom Agneta Dreber representerar debattörerna i Dagens Industri forskning och olika utvecklingsföretag. Och det är naturligt att de argumenterar för det som ligger dem närmast, alltså forskning och utveckling. Men bortsett från det har de säkert en poäng i att en nyckel till framgång är en ökad satsning på just forskning och utveckling.

    Även om vi lyckas pressa tillbaka en del av kostnaderna kommer Sverige, om ekonomin inte fullständigt kollapsar, även i fortsättningen att vara ett högkostnadsland. Och då kommer vi aldrig att få framgångar som bulkexportör, utan vi måste hitta koncept som motiverar ett högre pris.

    Forskning är främst statens ansvar och här behöver livsmedelsfrågorna en större del av kakan. Men produktutvecklingen måste företagen själv stå för. När lönsamheten är pressad är det svårt att satsa mer på projekt som inte ger någon garanterad avkastning. Men den som på sikt vill vara framgångsrik har inte något val.

    Knut Persson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen