Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 9 mars 2005

    Priskriget drabbar bönderna

    Enligt sin egen reklam sänkte Ica priset på 2 000 produkter i går. De andra kedjorna följer efter och sänker sina priser. För leverantörerna, alltså livsmedelsproducenter och tillverkare av andra dagligvaror, är det inte något bra besked. I någon mån tar Ica själv prissänkningen genom att minska sin centrala administration. Men till stor del kommer prissänkningen att vältras över på producenterna.

    Handeln har under senare år flyttat fram sina positioner rejält. Genom att sälja allt fler produkter under sitt eget varumärke och genom allt tuffare prisförhandlingar har tillverkarna pressats tillbaka. För livsmedlen har den ökande importen blivit ytterligare en prispress.

    När Lidl för snart två år sedan öppnade sin första svenska butik förskräcktes säkert många lantbrukare av att så få varor var svenska. Till viss del har etableringen betytt en ökad livsmedelsimport, men den största effekten är påverkan på den befintliga handeln. För de stora kedjorna har priset blivit viktigare och pressen på de svenska leverantörerna har ökat.

    För till exempel mejerierna är det viktigaste inte att man förlorat någon procent av försäljningen till tysk mjölk utan prispressen som finns på den svenska mjölken.

    Det första Ann-Christin Nykvist gjorde som jordbruksminister var att önska Lidl välkomnnen hit så att matpriserna blev lägre. Nu har hon fått som hon vill och Sveriges bönder får stå för kalaset. Att försöka hålla landskapet öppet och levande med miljöpengar räcker inte om priset på produkterna pressas allt mer tillbaka.

    Vad kan då lantbrukskooperationen och andra tillverkare göra för att stärka sin ställning? Ett sätt är att stärka det egna varumärket så att man får en starkare ställning i förhandlingarna med handeln. Men ett aktuellt exempel visar att det inte är lätt. Gillette är ett mycket starkt varumärke och man lägger mycket pengar på reklam för sina rakhyvlar. Trots det har Ica valt att sluta sälja Gillette eftersom man inte kom överens om priset.

    En annan möjlighet kan vara att försöka produktdifferentiera mera. Det innebär att man laddar en del av produktionen med mervärden och tar mer betalt för det. För att även i fortsättningen ta mejerierna som exempel är den ekologiska mjölken ett sätt att få mer betalt av dem som är beredda att betala mer. Men här behöver de svenska mejerierna göra mer, på ett Arla-möte jag besökte kom till exempel förslaget att i en ort sälja mjölk från leverantörerna omkring i speciella förpackningar. Det är inte omöjligt att ganska många konsumenter är beredda att betala mer för närproducerad mjölk.

    Knut Persson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen