Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 6 september

    Personalbristen är hela branschens problem

    Det är något som inte stämmer. Å ena sidan är det svårt att ­rekrytera arbetskraft i jord- och skogsbruk, å andra sidan hyllas livsmedelsproduktionen och skogsnäringen som attraktiva arbetsgivare.

    Fast det handlar om olika saker, på olika nivåer i samhället. Rekryterings- och ­bemanningsföretaget Randstad genomför årligen en webbaserad enkät för att mäta hur attraktiva olika företag är som arbetsgivare.

    I fjol fanns såväl Södra som Billerud Korsnäs med på tio-i-topplistan över de mest attraktiva arbetsgivarna. I år har de fallit bort men Essity toppar listan där bland andra Volvo Group och Ica finns med.

    En aspekt på anställningen som ger höga poäng till företag i våra branscher är om ­företaget ”ger tillbaka till samhället”. Där toppar Lantmännen, följt av Södra och Arla. Det är också en aspekt där intresset från ­arbetssökande ökar, mest bland unga i åldrarna 18–25 år. Det låter lovande för framtiden.

    Men så är det inte överallt. Om man flyttar sig närmare det praktiska skogsbruket och arbetet på gårdarna är bilden en annan. Precis som framgår i reportaget i denna tidning hotas planterings- och röjningsarbetet och därmed framtida tillväxt i skogen av brist på arbetskraft. Detsamma gäller inom jordbruket, där till exempel möjligheten att bygga ut grisproduktion eller nysatsa på grisar begränsas av att det inte finns intresserad arbetskraft.

    Under en lång period efter Berlinmurens fall har det funnits gott om intresserad arbetskraft från bland annat Polen och Litauen. På senare tid har strömmen avtagit. Levnadsnivån har stigit i forna Östeuropa och kronan har försvagats. Fördelarna med att bo hemma i stället för utomlands långa perioder har tagit överhanden. Det är positivt för östeuropéerna men förödande för oss, i alla fall på kort sikt.

    Många jord- och skogsbruksföretag kan och måste bli bättre arbetsgivare genom ett mer professionellt ledarskap. Inte minst visade metoo-diskussionen häromåret på ett stort behov av förbättring.

    Men det löser inte hela problemet. Det handlar också om jord- och skogsbrukets betalningsförmåga och då faller ljuset obönhörligt på de företag som köper produkterna. Med bättre betalt för massaved och timmer skulle mer skog avverkas.

    Med bättre betalt för spannmål, mjölk och kött skulle lantbruksföretagen växa och kunna betala sin personal bättre.

    Ironiskt nog är det samma företag som hyllas som attraktiva arbetsgivare och samhällsstöttare i Randstads enkät som köper produkterna från jord- och skogsbruket.

    I deras strategi borde ingå att se hela produktionskedjan och förstå hur viktig basen i näringen är. Utan folk som röjer skog och sköter ­grisar kan de attraktiva företagen snart varken köpa massaved eller kött.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen