Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 13 april

    Bland cowboybåtar och fiberföretag

    Begreppen landsbygd och jordbruk inom politiken har flutit samman, skriver ATL:s ledarskribent Edvard Hollertz.

    Mer pengar till landsbygden, det var beskedet från Centerledaren Annie Lööf i slutet av förra veckan. I rege­ringens stundande vårändringsbudget – som förhandlas fram mellan den rödgröna regeringen, C och L – finns en extra landsbygdsatsning på 417 miljoner kronor.

    Att släppa budgetnyheter lite pö om pö är en klassisk strategi för att maximera genomslaget i medierna. Och att det är just Centern som får tillkännage landsbygdssatsningen är ingen tillfällighet. Det är så klart en viktig fråga för C – och kanske särskilt nu.

    För under kort tid har flera av C:s framtidsnamn med stark landsbygdsprofil i riksdagen meddelat att de inte ställer upp till omval. Likt C:s ekonomisk-politiske talesperson från Ångermanland Emil Källström, 34 år, och ordföranden i Miljö- och jordbruksutskottet från Skåne Kristina Yngwe, 37. Lämnar riksdagen gör också 27-årige östgöten Magnus Ek, miljöpolitisk tales­person, och 29-årige Lysekilsbon Fredrik Christensson, utbildningspolitisk talesperson.­

    Men bortom eventuellt partipolitiskt taktiserande har Annie Lööf flera goda poänger när hon presenterar budgetnyheten. Som att vi måste få ett mer konkurrenskraftigt jordbruk och öka livsmedelsproduktionen. När Annie Lööf beskriver landsbygdsatsningen låter det i mångt och mycket som en satsning på jordbruket.

    Men vad exakt de extra 417 miljoner kronorna kan gå till återstår att se. Det ska slås fast av regeringen framöver och godkännas av EU-kommissionen. I värsta fall slutar det med att pengarna inte gagnar företagsamheten utanför storstäderna nämnvärt utan hamnar hos några av landets myndigheter eller går till oklara projekt som handlar om allt annat än jordbruk.

    För trots att det ofta framställs som att landsbygdssatsningarna främst ska gynna ett hållbart jordbruk så går betydande summor till helt andra saker.

    När skribenten Tobias Samuelsson i tankesmedjan Timbros nättidning Smedjan (26/12) följde pengarna inom Landsbygdsprogrammet hamnade han på en cowboybåt i Norrlands inland. Tobias Sa­muelsson konstaterade att Jordbruksverket, namnet till trots, betalar ut väsentliga summor till alltifrån hunddagis och padelbanor till turistbåtar.

    Och till och med det som kallas jordbrukspolitik verkar kunna handla om annat än jordbruk. I ett internt arbetsunderlag från i januari har EU-kommissionen listat de preliminärt största mottagarna i varje land av EU-medel från den gemensamma jordbrukspolitiken under 2019.

    Den listan toppas i Sverige av Jordbruksverket följt av IP-Only Networks AB och Österåkers Stadsnät AB. Dessa är bara några av alla fiberföretag som finns på listan över mottagare av EU:s jordbrukspengar. En lista där lantbruken totalt sett är förvånansvärt få.

    Begreppen landsbygd och jordbruk har inom politiken flutit samman.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen