Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 25 september 2018

    Oroväckande synsätt i ny skogsrapport

    En allt mer aktuell miljökonflikt i Sverige är frågan om uttaget ur den svenska skogen. Ett nytt förslag visar på hur tondöv staten är inför äganderättsprincipen.

    I Sverige har vi ovanligt mycket privat skogsägande. Allting tyder på att detta har gynnat skogen då familjer i generationer känt ansvar för just sin skog och vårdat denna. Synen i samhället på skogen skiljer sig åt, om den är natur som bör lämnas skyddad och orörd, eller är en resurs man odlar, brukar och skördar. En konflikt som blir allt mer aktuell i takt med att miljöproblemen ökar och fler alternativ till oljebaserade material behövs. Skogen har visat sig vara en bra ersättare och kan vara råvara för allt från bränsle till textilier.

    Denna utveckling problematiseras dock av att en annan del av miljörörelsen anser att uttaget ur skogen bör minska, att arter som lever i skogsmiljö måste skyddas i högre grad. Konflikten har bland annat tagit sig uttryck i så kallade biotopskyddsområden där staten begär att enskilda skogsägare ska skydda delar av sin skog inom ramen för artskyddet.

    En ny rapport från ESO, 2018:4 ”Skydda lagom” har tittat på de miljömål som är satta vad gäller hur mycket skog som ska skyddas och hur den ska kunna öka. Den konstaterar att det idag ”inte finns några incitament” för skogsägare att avsätta mer skog, och konstaterar, likt miljöministern tidigare gjort, att kostnaden för staten för att göra nya stora avsättningar, och ersätta markägare för dessa, kommer bli hög. Alltså föreslår rapporten att skogsägare själva i högre grad ska betala för konfiskeringen av deras egendom. En fond bör upprättas, som varje skogsägare betalar in till vid avverkning, och pengarna kan sedan användas till att ”köpa ut skog”. Som tack ska skogsägare få utsläppsrättigheter eftersom deras skyddade skog också binder koldioxid, Belöningen för att man tvingas köpa ut sin egen skog är alltså lite mindre avgifter i en annan skatt.

    Det säger sig självt att det här inte är ett jättebra förslag. Att tvinga människor att betala för att bli av med sin egendom är ganska stötande. Att man känner ett ansvar för sin skog, ser ett värde i förvaltningen och att investeringen kan vara viktig för ens privatekonomi, verkar överhuvudtaget inte rapportförfattaren tänka på. Allting är siffror och beräkningar och ett optimalt utfall för statliga mål.

    Det finns också en anledning att diskutera de mer komplicerade aspekterna; hur Sverige bidrar bäst till miljömålen. Är det att skydda arter som inte de facto är utrotningshotade, eftersom de finns även i andra länder, är det att bara binda koldioxid i obrukad skog, eller kan det också vara att fortsätta låta skogen bli ett seriöst alternativ till oljebaserade produkter och därmed bidra till minskade utsläpp globalt? Det kommer bli en allt viktigare debatt att föra, och där behövs skogsägarnas perspektiv bland alla byråkrater.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen