Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 2 april

    Omfamna det smartare köttätandet

    Det har skett en kulturförändring i vår syn på köttätande. Trots att det kanske finns en viss skepsis mot detta inom jordbruket så är utvecklingen positiv, skriver ATL:s Hanna Marie Björklund.

    I början av 2000-talet hade köttätandet i Sverige ökat stadigt sedan en tid tillbaka. Att kunna äta kött ansågs vara ett bevis på välstånd och ökade i takt med att svenskarna fick högre levnadsstandard. Vegetarianer fanns men var vanligast av djurrättskäl, bara några procent av svenskarna var vegetarianer.

    En hel del av ökningen kom dock inte från en ökad produktion av kött i Sverige utan för att vi importerade mer. Förutom välståndsökningen så ökade vår handel med andra länder allt mer under 1990- och 2000-talet. Billigt danskt griskött tog marknadsandelar och nötkött exporterades från Nord- och Sydamerika där boskap föddes upp i stor skala.

    Sedan hände något, och detta något är ett bra exempel för exakt hur stor roll kultur och värderingar spelar för vår konsumtion. I takt med att klimatfrågan blev allt viktigare började man granska hur maten vi äter påverkar vår miljö.

    Och någonstans där insåg vi att hundratals djur inklämda i en hage som matas med sojabönor som odlas där det tidigare har växt regnskog som huggits ner kanske inte är något vidare hållbart sätt att skapa mat på. Vi insåg att kött som kommer från djur som föds upp i miljöer där det är ont om bete, och som i stället matas med mycket kraftfoder, har större miljöpåverkan och använder mer resurser än om samma kraftfoder hade använts direkt till människor.

    I takt med att kritiken ökade mot en viss typ av köttproduktion började många omvärdera huruvida man verkligen måste äta kött i varje måltid. Tillför verkligen smulig köttfärs från Polen något i den frysta lasagnen vi värmer i mikron till lunch på jobbet? Eller hade det lika gärna bara kunnat vara grönsaker i den?

    De här tankarna och den attityden gjorde att den ständigt uppgående köttrenden vände. I stället började svenskarnas köttkonsumtion minska, 2018 var vi tillbaka på samma nivå som 2007 och trenden fortsätter.

    Fler undviker i dag kött ibland, men fler blev även vegetarianer av fler skäl än bara djurrättsfrågan. Andelen har gått från runt tre procent vid början på 2000-talet till runt tio procent i dag.

    Detta har dock inte drabbat den svenska köttproduktionen, tvärtom så ökar andelen svenskt kött. Det är det billiga importerade köttet som vi äter mindre av, och vi ”sparar” vår konsumtion till köttbitar av högre kvalitet från Sverige.

    För den svenska köttindustrin bör detta vara en positiv utveckling. Det är bra, både för vår miljö och vår hälsa, att äta lite mindre kött än vi gjorde runt 2010. Det är också bra att produkter av högre kvalitet, med lägre miljöpåverkan, som svenskt kött, får en större marknadsandel.

    Man kan generellt vara kritisk mot vissa av de moraliska argument som förts fram av vegetarianer, men det bör inte stå i vägen för att det svenska lantbruket att ställa sig positivt till en utveckling där vi vill blir beredda att betala mer för mat av högre kvalitet. Det gynnar oss på många sätt.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen