Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 2 november 2018

    Snabbt växande viltskador kräver åtgärder

    De vilda djurens framfart i skog och på åkrar är ett allt större problem. Lagstiftning, myndighetsutövning och förvaltning är inte anpassade till den nya situationen. Det krävs förändringar på flera plan.

    Paradexemplet på en misslyckad vilthantering är de betesskador på tall som orsakas av älg. Enligt den senaste inventeringen lyckades inget län nå målnivån mindre än 5 procent skadade tallstammar. Utom Gotland där det inte finns någon älg! Värst drabbat var Blekinge där mer än var femte planta var drabbad.

    Det innebär stora ekonomiska förluster för skogsägarna. Det betyder också att det i hög utsträckning planteras gran på utmärkt tallmark i de värst drabbade länen. I båda fallen ger det i onödan dålig lönsamhet för skogsägaren och är en resursförlust för landet, en misshushållning.

    Det finns exempel på insatser där jägare och markägare gemensamt har lyckats vända trenden och få balans men på det hela taget är markägarna missnöjda med jaktintressenas stora inflytande. Betesskadorna är ett tydligt tecken.

    Även jordbruket är utsatt för kostsamma angrepp. Vår fauna har förändrats kraftigt sedan nuvarande jaktlag skrevs på 1980-talet. Förutom älgen är vildsvinen, gässen, tranorna och kronviltet problem för jord- och skogsbruk på ett helt annat sätt än tidigare. SLU har skattat värdet av vildsvinens skador på jordbruket till 1,5 miljarder per år. Fågelskadorna ökar och drabbar lokalt mycket hårt.

    Ytterligare problem är att vänta om myndigheterna inte vidtar åtgärder i tid. Nyligen fick Naturvårdsverket kritik för att man inte tillräckligt hanterat frågan om invasiva arter. För jordbrukets del är till exempel nilgåsen en potentiell fara. Där har man chansen att stämma i bäcken. Det gjorde man som bekant inte med kanadagåsen som nu har spritt sig över landet.

    Det måste gå att balansera produktion och rik natur men produktionen måste nu få större tyngd. Enligt Livsmedelsstrategin ska svensk jordbruksproduktion växa. Det är bra att det är sagt och bestämt men det kräver också att rätt åtgärder sätts in mot det som hotar strategin.

    Just nu är de som är drabbade av till exempel gäss och vildsvin tvingade att anpassa sin odling efter vilttrycket och undvika annars lönsamma grödor. Det är illa när en gås och en gris gör växtodlingsplanen.

    Det behövs en ny jaktlag som väger in det produktiva jordbrukets intressen. Det krävs också en översyn av viltförvaltningen. Kraven har funnits sedan den nuvarande förvaltningen var ny. Det har skjutits på en översyn men nu är det dags att ta det på allvar. Listan på vad en ny regering ska göra blir längre och längre.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen